Närsjuksköterska är en ny vårdmodell som testas i ett projekt i Skåne. Försöket ska utvärderas i en avhandling.

Närsjuksköterska är en ny vårdmodell som testas i ett pilotprojekt av sjuksköterskan Jimmie Kristensson. Han är doktorand vid Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet och vid Vårdalinstitutet. Avsikten är att förbättra vården och omsorgen för äldre personer med hög vårdkonsumtion och som bor i eget boende.

 
Idén kommer från den amerikanska Case management-modellen som använts bland annat inom psykiatrin där och haft försäkringshandläggare som samordnare. Närsjuksköterskan ska analysera behovet, planera och samordna vården och omsorgen, organisera, utbilda och utvärdera.

  – Vi vill att närsjuksköterskan ska vara nära den äldre och det har varit naturligt att välja en sjuksköterska eftersom det är både mitt och projektledarens (Anna K Ekwall) yrke, säger Jimmie Kristensson.

  – Man kan naturligtvis tänka sig att någon annan yrkesgrupp har denna uppgift, men jag tror att det är en fördel att samordnaren är vårdkunnig, det vill säga sjuksköterska eller distriktssköterska.

En litteraturgenomgång av internationella studier tillsammans med professor Ingalill Rahm Hallberg, som också är projektansvarig, visade att effekterna av case management är svårvärderade. Samordnarna gjorde olika saker i de olika studierna, som också hade varierande upplägg.

 
I en förstudie till projektet granskades uppgifter från GÅS (Gott Åldrande i Skåne) som ingår i det nationella SNAC-projektet. Där framgick bland annat att hälften av alla akuta sjukhusvistelser skedde fem månader före kommunens biståndsbeslut. Intervjuer med äldre personer om upplevelsen av den vård och omsorg de får från kommuner och landsting håller på att analyseras. 

 
En pilotstudie till projektet Närsjuksköterska pågår nu i samarbete mellan Lunds universitet, Vårdalinstitutet, Universitetssjukhuset i Lund, primärvården i Eslöv och Eslövs kommun. Deltagarna är 65 år eller äldre, bor i eget boende och har behov av minst två insatser som att städa, handla, tvätta, duscha, gå på toaletten och förflytta sig.

  Vissa har hemtjänst och hemsjukvård. De ska också ha varit inlagda på sjukhus minst två gånger eller haft fyra kontakter med läkare i öppenvård det senaste året.

  De lottas till två olika grupper – de som får hjälp av en närsjuksköterska och de som inte får det. Intervjuer som genomförs var tredje månad ska visa om samordningen haft effekt. Pilotstudien kommer att övergå i en huvudstudie i slutet av 2007.

Professor Björn Lindgren, Lunds universitet, ska medverka i en hälsoekonomisk analys för att se om närsjuksköterskan kan ge en mer kostnadseffektiv organisation och undersöka betydelsen för de gamlas livskvalitet genom att beräkna QALY (kvalitetsjusterade levnadsår).

 
Jimmie Kristensson förväntar sig att vårdkonsumtionen ska påverkas så att kostnaderna för akut slutenvård kan sänkas. Han hoppas att livskvaliteten ska öka och att funktionsförmågan ska bibehållas bättre.