I Uppsala har kommunen och landstinget bildat en gemensam hemvårdsenhet. Målgruppen är de som har svårt att ta sig till vårdcentralen på egen hand.

Det är så skönt att det äntligen är någon som fattar vad det handlar om och vet vem jag är. Att det finns någon som vet hur det ska gå till.

  Så sade en man när han först kom i kontakt med hemvårdsenheten för äldre i Uppsala. Personalen hade läst patientens exemplar av den medicinska vårdplanering som skrivits vid inskrivningstillfället och som låg framme där hemma.

Hemvårdsenheten är endast drygt ett halvår gammal och är en satsning mellan Uppsala kommun och landstinget i Uppsala län.

  – Vi har kontakt med de äldre personer som bor hemma och som inte själva kan ta sig till vanliga vårdcentralen, säger Margareta Eriksson som är distriktssköterska i stadsdelen Gottsunda.

  De äldre ska alltså ha ett stort omvårdnadsbehov för att komma ifråga. I Uppsala är all personal i hemsjukvården, utom läkaren, anställda inom kommunen.

  – Det är många primärvårdsläkare vi ska samarbeta med, säger hon.

Hemvårdsenheten för äldre har lokaler inom det upprustade Ulleråkersområdet. Målgruppen är äldre 65+ som bor i ordinärt boende. Det där med åldern reagerar verksamhetschefen Barbro Nordström över.

  – Det finns de som är 50 år och mår sämre än många av dem som har fyllt 65, säger hon.

 
Barbro Nordström är en av två allmänläkare inom hemvårdsenheten där även en geriatriker arbetar.

  – Vi vill hjälpa till så att dessa personer inte ska behöva åka in till sjukhuset i onödan. Hemvårdsläkaren gör ett hembesök tillsammans med distriktssköterskan inför att personen ska skrivas in till enheten. Då görs en genomgång av bland annat sjukdomar och läkemedel.

 
Dessutom har enheten en mobil läkare knuten till sig, som åker ut på hembesök till äldre personer som inte är inskrivna vid hemvårdsenheten.

  – Vi läkare är uppdelade utifrån geografiska områden, säger hon.

  – Det är bra att ni har gjort den här uppdelningen, säger Margareta Eriksson. Det är lättare för oss sjuksköterskor att vi har en och samma läkare att arbeta tillsammans med.

Båda är nöjda med samarbetet men är lite oroliga nu inför de framtida planerna med kundval inom äldreomsorgen.

  – Det innebär många olika utförare inom hemtjänsten och hur det då går med de upparbetade kontakterna mellan distriktssköterskor och hemtjänsten vet vi inte.

  Läkaren är länken till distriktssköterskorna och de i sin tur är länken till övriga sjuksköterskor och undersköterskor i kommunen.

  – Visst, det har inte gått så lång tid, men vi märker redan att det fattas bitar, säger både Barbro Nordström och Margareta Eriksson. Vi vill samarbeta men stöter på hinder som politikerna måste lösa.

  – Vi har det bra i Gottsunda för där sitter vi i samma hus som äldreomsorgens hemtjänst, säger Margareta Eriksson. Det innebär att vi kan ha – och har också – möten flera gånger om dagen om vad som har hänt. Det är viktigt att ha hemtjänsten nära – det är de som är närmast den äldre personen.

 
Hon har också ett nära samarbete med biståndshandläggaren.

  – Denna ser till vårdtagarens behov och sätter in insatser där det behövs.

  För att få tillgång till hemvårdsenheten behövs remiss från läkaren vid vårdcentralen.

  – Vi är en liten resurs och måste vara till för dem som verkligen behöver oss, säger Barbro Nordström.

Just nu är det cirka 110 personer inskrivna här och hittills har Barbro Nordström inte behövt säga nej till någon remiss utan enheten har kunnat hjälpa personen ifråga med en gång.

  – Jag arbetar huvudsakligen med vårdplanering, säger Barbro Nordström. Sedan ansvarar distriktssköterskorna för uppföljning och tar kontakt med mig om det är något som inträffar, eller rapporterar om läget vid vår månatliga träff.

  – Vi ser tillsammans till att skapa individuella trygghetslösningar där doktorn är en del. Distriktssköterskan är sedan navet som ser till att det fungerar. Syftet är att personen ska känna sig trygg och må så bra som möjligt.

 
Barbro Nordström och Margareta Eriksson berättar att de har nära samarbete med beredskapsjouren (primärvårdens jourlinje) som är tillgängliga kvällar, nätter och helger. Den äldre personen larmar, trygghetsjouren (hemtjänstjouren) larmar i sin tur sjuksköterskan i området som gör en bedömning av läget. Men först måste hon hämta journalen.

  – Det vore verkligen på tiden att Uppsala kommun fick elektronisk journalföring, säger Barbro Nordström och Margareta Eriksson håller med.

  Landstinget har det sedan länge och det skulle underlätta mycket om personalen inom kommunen också fick det. Det kanske allra bästa vore om patienten hade sin egen journal. Men det är en helt annan historia, säger de.

En viktig fråga för hemvårdsenheten är att komma till rätta med alla läkemedel de äldre personerna har.

  – Vi vet att läkemedel ofta är orsak till inläggning på sjukhus. Vi har därför regelbundna genomgångar av varje persons läkemedelslista.

  – Det är dock inte alltid så lätt att ta bort till exempel ett lugnande medel, säger Barbro Nordström. Det kanske i sin tur måste leda till att det behövs en till i personalstyrkan.

  – Men det är resursbrist som måste lösas av politikerna tillsammans, säger både hon och Margareta Eriksson.

 
Under det första halvåret verksamheten har funnits har de gradvis kommit underfund med hur de kan arbeta.

  – Vi ser allt eftersom vad som behöver förändras och vilka metoder vi ska använda. Vi måste vara redo att förändras hela tiden – inte minst om verksamheten expanderar.