Gemensamma nämnder för vård och omsorg är ännu ovanliga. Ett undantag är Norrtälje där vårdbolaget TioHundra bildats. Upprinnelsen var en folklig aktion: Rädda sjukhuset.

Det var en kris som ledde till en sammanslagen, gemensam, politisk nämnd och en total omorganisering av hälso- och sjukvården och omsorgen i Norrtälje. Kampen för akutsjukhuset blev starten, då människor i Norrtälje gick man ur huse inför hotet om nedläggning. ”Rädda sjukhuset” löd mottot. Det var den krisen 2003, som inledde debatten om hur kommun och landsting tillsammans skulle ta hand om invånarnas hälsa, vård och omsorg.

 
Året efter startade Norrtäljeprojektet med just dessa förtecken. Politiker och tjänstemän på central nivå inom Stockholms läns landsting och inom Norrtälje kommun insåg vitsen med att landsting och kommun samarbetar.

  – Man såg att patienter, ofta gamla och svaga, ramlade mellan stolarna, det vill säga den ena vårdgrannen visste inte vad den andre gjorde. Alla gör i princip rätt men ingen tittar på vad grannen gör utan släpper när man har gjort sitt.

  – Mer eller mindre uttalat var inställningen sådan att det här är inte mitt bord utan det får andra ta ansvar för. Detta är ett resonemang som inte bara gällde Norrtälje utan finns på många platser där varje vårdgivare ser till sitt och sina pengar. Man räknar sängplatser, antal timmar och besök i stället för att se till vilka behoven är och utgå från dem.

  Det säger Karin Thalén förvaltningschef i den drygt ett år gamla TioHundraförvaltningen i Norrtälje.

  – Det är i dag sällsynt med samordnade insatser, säger hon. Vi ska själva välja och vara vår egen koordinator, vilket kanske går an så länge man är hyfsat kry men det är svårt när man är gammal och sjuk.

Nörrtäljeprojektet ledde till att TioHundra (se faktaruta) startade första januari 2006. Där ingår den gemensamma nämnden med sin förvaltning samt TioHundra AB som är ett gemensamt ägt vårdbolag. Där har man samlat landstingets och kommunens hälso- och sjukvård samt omsorg i ett aktiebolag som har 2700 anställda.

  I TioHundra ingår Norrtälje akutsjukhus, vårdcentraler, psykiatrisk öppenvård och hela omsorgsverksamheten som tidigare tillhörde kommunen.

 
I Norrtälje finns ingen sjukhuschef eller primärvårdschef och inte heller någon äldreomsorgschef, men här finns 14 verksamhetschefer som ansvarar direkt inför vd i vårdbolaget. Man sitter bokstavligen runt bordet tillsammans.

  – Det går inte längre att säga att det inte är mitt bord, säger Karin Thalén. Nu är det upp till bevis. Och det finns mycket att göra.

Krisen i Norrtälje handlade inte bara om nedläggningshotet av sjukhuset utan också om att kommunens äldreomsorg gick med ett enormt underskott 2005.

  – Det finns fortfarande en hel del som måste åtgärdas inom äldreomsorgen, som bland annat rör bristande rutiner vid handläggning av ärenden och brist på uppföljning, säger Karin Thalén.

  – En grundförutsättning är att se till att äldreomsorgen har utbildad och kunnig personal. Vi har haft drygt 100 outbildade personer, där mer än hälften nu har fått utbildning. Det är ett sätt att höja statusen inom äldreomsorgen och även öka självförtroendet hos de anställda.

  – Ur det kaos som uppstod växte en vilja till förändring och även en styrka. En gemensam känsla av att nu ska vi visa vad vi kan, säger hon.

 
Genom Karin Thaléns yrkesliv går äldrevården som en röd tråd. Hon är sjuksköterska i botten och säger att hon alltid har vurmat för de äldre. Hon har varit sjukhuschef i Enköping och verksamhetschef på geriatriska kliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

  – Som icke-läkare, icke-disputerad och icke-man var det nog lite ovanligt, säger hon och skrattar. Där medverkade hon bland annat till att läkare skulle finnas på äldreboendena.

 
Sedan den 1 september är hon förvaltningschef inom TioHundra med 50 personer anställda och en budget på knappt 1,7 miljarder.

Förvaltningen är beställare av vården och omsorgen. Men här slutar det vanliga mönstret. I stället för att tänka i banor av sjukhusplatser, antal besök inom primärvården, hemtjänsttimmar, försöker man att undvika ”stuprören” och istället utgå från olika behov och behovsgrupper.

  – Det är ointressant att beställa antal vårddygn och vårdbesök. Det säger väldigt lite om resultatet för den äldre personen. Det vi ska beställa måste vara utifrån vad till exempel personer med demenssjukdom behöver.

  – Vårdbolagets organisering underlättar för oss. Risken att fastna i det gamla tänkandet minskar eftersom strukturerna är nya. Cheferna för de olika verksamheterna sitter med samma ansvar och på samma nivå i hierarkien. Och vi från beställarhåll måste ställa tydliga krav på att rätt saker görs för den enskilde.

 
En viktig åtgärd som genomförs kallas ”En väg in”. Den innehåller olika lösningar som ska förenkla människors kontakt med hälso- och sjukvård och omsorg. Bland annat ska ett enda telefonnummer behövas: 10100 (!). Jo, man fick köpa loss det självskrivna numret.

 
Karin Thalén betonar att tillgängligheten är ett honnörsord och måste gälla alla invånare i Norrtälje kommun, som utgör 1/3 av Stockholms läns landsting. Stora delar är skärgård och glesbygd vilket kan försvåra den fysiska tillgängligheten. Ett IT-stöd håller därför på att utvecklas för äldre personer på öarna långt ifrån själva Norrtälje. De ska kunna koppla upp sig och diskutera sina problem med en läkare.

  – Det kanske rör ett sår som han eller hon med teknikens hjälp kan visa upp och få råd ikring i stället för att behöva ta sig till stan.

På olika sätt försöker man nu erbjuda koordinerade insatser för de äldre invånarna, till exempel samordna hemtjänst och primärvård. En svårighet här som på många andra ställen är översikten över äldre personers läkemedel, både hantering och förskrivning.

  – Vi har elva olika journalsystem i Norrtälje, vilket inte underlättar. Många gånger har en och samma person flera olika läkemedelslistor.

 
Ett mobilt team är under uppbyggnad, delvis finansierat av de 1,9 miljarder som är regeringens satsning på äldrevård och omsorg. Teamet ska bland annat se till att den äldre sjuka personen först och främst får hjälp hemma. När det inte går kan han eller hon bli inskriven direkt till ”Bryggan”, den del av sjukhuset där det finns äldrekompetens. Detta för att den äldre ska slippa tas in via akuten.

  – Men vi kan inte vänta tills den gamla människan står i sjukhusdörren, vi måste se och möta behoven långt före dess, säger Karin Thalén och nämner att diskussioner pågår om att erbjuda någon form av förebyggande hembesök.

 
Något som redan startat är stöd till anhöriga.

  – Vi försöker på olika sätt att nå fram till anhörigvårdare för att det inte ska gå så långt att de själva behöver vård.

  Sist men inte minst nämner Karin Thalén alla de äldre människor som inte har någon anhörig utan många gånger sitter ensamma hemma.

  – Vi har sedan 1998 en volontärverksamhet, Roslagsmodellen. En frivilligsamordnare, anställd av TioHundra, har kontakt med omkring 200 frivilliga. De anordnar bland annat ”äldre-kollo” på somrarna.

Tiohundra är en försöksverksamhet där avtalet löper från 1 januari 2006 till 31 december 2010.

  – TioHundra har en vision som förpliktar, säger Karin Thalén. Det finns en stor tillit hos befolkningen om en säker och tillgänglig hälso- och sjukvård och omsorg här i Norrtälje.

 
Redan till sommaren kommer den första utvärderingen. Den ska spegla själva startprocessen där politiker och tjänstemän intervjuas. Senare är en större utvärdering planerad där både macro- och microperspektiv kommer att tas upp, det vill säga synpunkter både från dem som beställer och utför vården och omsorgen men också de som använder den ska komma till tals.