LEDARE: Vem vill inte ha hälsan...

Inger Raune, chefredaktör
Nyckelord: Hälsa – ohälsa, Åldrandet/Socialgerontologi, Socialt arbete, Organisation och lagstiftning


Hur det står till med hälsan bland den svenska äldre befolkningen? Mår de som är 75+ i dag bättre än de som för 10-20 år sedan var i motsvarande ålder? Här är forskarna inte ense. Att vi lever längre är alla överens om, men om det innebär att vi får fler friska år är däremot inte säkert.

Vad vi däremot vet är att vi själva kan påverka vår egen hälsa (i alla fall delvis) och även bädda för den i framtiden. Ta till exempel högt blodtryck. I dag vet vi att det kan leda till inte bara hjärtproblem utan även till demenssjukdom. Högt blodtryck är tämligen enkelt åtgärdat – om det upptäcks.

Min svärfar har just kommit hem från en veckas utförsåkning i Alperna. Han passade på att fylla 80 samtidigt. Som dalmas tycker han inte att det är särskilt märkvärdigt att åka slalom, det har han ju gjort sedan han var barn. Och att fylla 80 bekymrar honom föga. Han är som han alltid har varit. Det är inget han tänker på. Visst går han ut och går, ser till att hyfsat hålla vikten och rökningen stoppade han för många år sedan. Men egentligen anstränger han sig inte speciellt för att hålla ohälsan borta.

"Jag lever som jag alltid har gjort", är en kommentar jag hört många (friska) äldre människor säga. Det är ingen större skillnad på mig nu mot när jag var ung sa ofta min mormor, trots sina utslitna onda knän. Så länge sjukdom, skröplighet och krämpor inte drabbar oss, tiger nog hälsan still.

Folkhälsoarbete är viktigt. Ändå vilar någon tråkig präktighet över ordet. Och Socialstyrelsens rekommendationer om 6-8 brödskivor om dagen minns vi, men ändrade vi våra matvanor? Kanske. Folkhälsoarbetarna försöker träget få oss att fundera över vilken livsstil vi har och vad vi kan förändra. Att i förebyggande syfte tänka på vad vi äter, att vi rör på oss och förstås slutar att röka. Det står klart att vi grundlägger vår hälsa i unga år, men det är aldrig för sent att tänka om, säger forskarna.

När vi pratar om äldre (75+) personers förutsättningar att få vara vid god hälsa handlar det inte bara om vikten av att välja rätt livsstil. Det handlar också om att som äldre få möjligheter att till exempel kunna ta den där dagliga promenaden.

I skrivande stund ligger snön inte bara vit på taken utan i drivor på gator och trottoarer, och min 81-åriga mor har inte varit ute på åtskilliga dagar. Hon orkar inte pulsa i snön och är dessutom rädd att halka, trots broddar. Hon får inte sin dagliga promenad och känner sig isolerad. Det handlar inte om årstiden, det handlar om samhällets bristande ansvar för folkhälsan. Det vill säga att det varken är plogat eller sandat på ett sätt så att gamla människor vågar sig ut. 

Även om vi själva kan påverka hälsoutvecklingen har samhället ett stort ansvar att inte bara informera utan också se till att förutsättningar finns.
  Ett sätt som visat sig ge effekt är erbjudandet av förebyggande hembesök till alla personer som har fyllt 75 år. Då kan den äldre personen i lugn och ro samtala med någon (eller några) som har både de medicinska och de sociala glasögonen på sig. Hur mår fru Svensson? Äter hon några mediciner och i så fall vilka, hur är aptiten, vilka sociala kontakter har hon, motionerar hon?

Om inte dessa hälsosamtal (tillsammans med en mindre undersökning och information om till exempel fallskador) är försök att mota Olle i grind så vet jag inte. Förebyggande hembesök pågår på vissa håll i Sverige och på Socialdepartementet diskuteras just nu om det här är något för hela landet. Äntligen! I Danmark lagstiftade man till och med om det för sju år sedan.


Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 09 januari 2010 - 21:07 © Äldre i centrum
Loading   Sökning pågår