Livsstilen påverkar minnet

Inger Raune, chefredaktör
Nyckelord: Minne och kognition, Hälsa – ohälsa, Demens


Numera lever många ett långt liv. Men varför blir vissa ”riktigt” gamla med närmast bibehållna förmågor? Vi frågade professor Boo Johansson och docent Linda Hassing vid Psykologiska institutionen i Göteborg.

 

Numera är det inte helt ovanligt att människor får uppleva och fira sin 100-årsdag. Många gånger verkar de vara förhållandevis friska och vitala. I den 30-åriga H70-studien i Göteborg (se faktaruta ») har man undersökt dem som nu blivit 100 år.

 
Det är få personer och enligt professor Boo Johansson, vid Psykologiska institutionen i Göteborg, kan man inte dra några större slutsatser, men vi blir ändå nyfikna på om det går att se något mönster. Är det en ”elitgrupp” som passerar den lite magiska åldersgränsen?

  Nej, det tror inte Boo Johansson och något egentligt mönster går inte att se. Intressant nog ser man dock i dessa studier, liksom i andra, att om personen inte drabbas av sjukdom förblir minnet och andra kognitiva funktioner intakta.

 
Inga större förändringar har skett om man jämför med när personen var 80-85 år. Men varför vissa personer håller förmågan högt upp i åldern vet inte forskarna.

  – För att kunna svara på varför vissa människor blir mycket gamla och fortfarande är vitala krävs studier som pågår under lång tid. Genom longitudinella studier – då vi följer en population över längre tid – kan vi få kunskap om åldrandet och förstå orsaker till förändringar och sjukdom.


 
– Då kan vi till exempel upptäcka riskfaktorer för de vanligaste sjukdomarna i åldrandet och även se om det finns något man kan göra för att förebygga sjukdom.

  – Men att forska över längre tid på 100-åringar innebär svårigheter av förklariga skäl. Död är en problematisk omständighet för oss åldrandeforskare, säger Boo Johansson med ett litet leende.

 

En återkommande fråga vid hälsa och sjukdom är vad som beror på ärftlighet och vad som är orsakat av miljöfaktorer? Att under längre tid studera likheter och skillnader hos tvillingpar kan ge förklaringar, eftersom enäggstvillingar har identisk genuppsättning.

 
Boo Johansson var med att starta studien The Octo Twin Study för snart 15 år sedan. Det är en av flera pågående svenska tvillingstudier omkring åldrandet. Här studerar man tvillingpar – både enäggs- och tvåäggstvillingar – som är 80 år eller äldre. 
Boo Johansson vill försöka upptäcka och förklara skillnader mellan individer.

  – Vikten av den här forskningen är att se vad skillnaderna beror på. Studierna måste dock pågå under längre tid, säger Boo Johansson.

  – Om vi bara undersöker vid enstaka tillfällen kan vi till exempel upptäcka att en av tvillingarna insjuknat i demenssjukdom, medan den andra förefaller frisk, men kanske insjuknar två år senare.

 
Flera studier, bland annat gjorda med tvillingar, visar att livsstil kan orsaka kognitiv nedsättning med sämre minne bland annat.

 

Linda Hassing är disputerad psykolog och arbetar nära Boo Johansson. Hon säger att det kan kännas som gårdagens nyheter att påpeka att överviktiga är en riskgrupp för en rad sjukdomar i åldrandet, som i sin tur är riskfaktorer för kognitiv nedsättning och demens.

  – Fakta måste upprepas om och om igen, säger hon. Hur mycket pengar satsas det inte på piller. Om vi lyckas ändra attityder och vanor kan vi inte bara rädda liv utan också spara pengar.

 
Diabetes typ 2 – också kallad åldersdiabetes – och högt blodtryck är allvarliga diagnoser som ofta är orsakade av livsstilsfaktorer.

  – Livsstil som har att göra med motion, bra kost och vikten av att fimpa! Ändå nonchalerar många människor detta, ända tills de märker symtom, och då kan det vara så dags, säger Linda Hassing.

 
Det har länge varit känt att diabetes är en riskfaktor för vaskulär demens. Senare forskning visar att det även kan gälla Alzheimers sjukdom (AS). Då har intresset vaknat för studier av diabetes typ 2 och minnesfunktioner.

  – Detta har gjorts både i Kungsholmsprojektet (se artikel ») och i Octo Twin-studien. Våra data i respektive studie visar på liknande resultat, det vill säga att diabetes typ 2 visar på kognitiv nedsättning med bland annat minnesförsämring.


 
– Vi ser också att åldersdiabetes ökar risken för vaskulär demens, men vi hittar inget stöd för ökad risk för AS, säger Linda Hassing. Men frågan finns kvar.

  – Våra studier har gjorts med personer 80 år och äldre. De studier där man har hittat samband mellan AS och diabetes har deltagarna varit ”55 plus”, och i en av dessa studier har man sett ett sådant samband endast hos män.

  – Det är dock svårt att påvisa samband kön och ålder i högre åldrar eftersom männen är få, säger Linda Hassing

 

En förklaring för sambandet mellan AS och diabetes kan vara diagnosförfarandet. Hur är diagnosen AS och vaskulär demens ställd?

  – Vi måste veta vad vi menar när diagnosen ställs och sedan används som underlag i forskningsstudier.

  – Trots allt kan vi inte utesluta att diabetes är en riskfaktor för AS. Här krävs fortsatt forskning.

 
Högt blodtryck påverkar hjärta och kärl och vi vet att åldersdiabetes ökar risken för högt blodtryck. Olika studier visar att högt blodtryck i sig också är en riskfaktor för demenssjukdom.

  – Det här går att förebygga, det går att göra något åt innan vi drabbas, säger Linda Hassing. Att ta vår hälsa på allvar, ändra på våra vanor och attityder, sluta röka, ändra kosten och utöva någon form av fysisk aktivitet, kan innebära att vi kanske får 10 år extra med vår partner och familj.


Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 09 januari 2010 - 21:07 © Äldre i centrum
Loading   Sökning pågår