Munproblem behöver inte leda till undernäring

Annika Granstedt, frilansjournalist
Nyckelord: Hälsa – ohälsa, Sjukvård


Många äldre har problem med tänder och läppar men lider i tysthet. Med en enkel och snabb undersökning kan munhälsan kontrolleras. Ficklampa och munspegel är vad som behövs.

 

Tandhälsan har förbättrats på senare år. Allt fler äldre som har egna tänder och avancerade proteskonstruktioner som broar och implantat. Men när gamla blir sjuka försämras ofta munhälsan eftersom de inte orkar sköta den. 

Det finns ett samband mellan munproblem och undernäring visar Pia Anderssons avhandling från Odontologiska fakulteten vid Malmö högskola. I studien har sjuksköterskor, med hjälp av ett enkelt formulär, fått undersöka munhälsan hos äldre patienter som vårdats på sjukhus. Sjuksköterskorna har även initierat nödvändiga åtgärder.

 
De vanligaste problemen är trasiga tänder, skador och beläggningar på proteser, reducerad salivförekomst och problem med läpparna. Läpproblemen, oftast sår i mungiporna, kan göra att det blir plågsamt att öppna munnen och därför svårare att äta något som i sin tur kan leda till nutritionsproblem.

 

Det är inte ovanligt att proteserna fått sämre passform med åren och blir svårare att rengöra vilket lätt ger svampinfektioner. Beläggningar på de egna tänderna också vanligt. De flesta av dessa problem är enkla att åtgärda, som hjälp med munvård, att salivstimulerande medel och preparat mot smärta och svamp sätts in och att trasiga tänder och proteser lagas.

 
Många på särskilt boende har dålig munhälsa.

  – Det är inte anmärkningsvärt för de har många sjukdomstillstånd, tar mycket läkemedel och nutritionsproblem är vanliga.

  – Men med vårt enkla formulär blir det lätt att upptäcka problem i munnen, säger Pia Andersson, tandhygienist och lärare på högskolan i Kristianstad.

 
Kvinnor har ofta lägre salivförekomst och det beror på flera olika saker. De kan vara mer stressade än män, exempelvis för att de har en make hemma som de tar hand om. Ofta tar de mycket läkemedel och det kan även finnas hormonella orsaker.

Låg salivförekomst leder lätt vidare till svårare problem. Undersökningen som visar salivförekomsten är enkel: Man för en munspegel mot kindens insida och känner om den glider lätt, trögt eller inte alls.

  – Det är inte regelrätt diagnostik utan görs för att fånga upp problemen. Alla med problem fångas inte upp, men en väldigt stor del.

 
Sjuksköterskor som använt checklistan och undersökt de äldre hade fått en tre timmars introduktion. Arbetet skulle också kunna utföras av undersköterskor. Utöver den korta utbildningen behöver alla ha möjlighet att vända sig till tandvårdspersonal vid behov.

  – Dessutom behöver de regelbundet stöd från tandvården annars rinner det ut i sanden, säger Pia Andersson.

 

Arbetet i studien lades på sjuksköterskenivå eftersom de har helhetsansvaret för patienten, kontakt med både undersköterskor och läkare, läkemedelsansvar och ansvar för dokumentationen.

  – Men om det skulle genomföras i all äldrevård kan undersköterskor genomföra bedömningarna. Ficklampa och munspegel är allt som behövs.

 
Äldre patienter klagar inte om de har ont i munnen. De är uppfostrade så och de tillhör en generation som inte varit vana vid att gå till tandläkaren regelbundet, många har dåliga erfarenheter från smärtsamma tandläkarbesök. 
Under uppväxten gick de oftast enbart akut, kanske bara när en tand måste dras ut, och det kan ha lett till tandvårdsrädsla.

 

Det finns många gånger en ovilja hos de äldre mot att bli undersökt i munnen. Munnen är ett personligt område och man visar den inte för vem som helst. 

  – Men om man för in det som regelbunden rutin på sjukhus och äldreboenden då blir det en självklarhet och inte något som hotar integriteten. Det är också en generationsfråga, attityden till tandvård och munhälsa är annorlunda hos 40-talister och yngre. De är vana vid och tycker det är viktigt med fina tänder. 

 
En annan studie, som gjordes på personal som vårdar cancerpatienter, visade att det också fanns ett motstånd hos vårdpersonalen som tyckte att undersökningen var obehaglig att göra.

  – För att få genomslag för detta inom äldrevården måste man måste sprida dessa tankar organisatoriskt, säger Pia Andersson.

  – Ledningen måste tycka att det är viktigt. Vi har mött ett ökat intresse de senaste åren.

 

Hon menar att lärare och ansvariga på utbildningarna för sjuksköterskor, biståndsbedömare och tandhygienister har ett stort ansvar att föra ut hur viktig munhälsan är och att det finns ett samband mellan problem i munnen och nutritionsproblem. Resultaten har varit positivt bemötta i tandvården. Men de har inte spridit sig i sjukvården, utom i Kristianstad, där studien har genomförts.

 

 

Referens:

Pia Anderssons avhandling från Odontologiska fakulteten vid Malmö högskola heter Assessments of oral health status in frail patients in hospital.


Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 09 januari 2010 - 21:07 © Äldre i centrum
Loading   Sökning pågår