Tidiga tecken på demens och depression

Ethel Lanesjö, journalist
Nyckelord: Demens, Hälsa – ohälsa, Sjukvård


I Stockholm lär sig distriktssköterskor att använda skattningsskalor för att upptäcka tidig demens. Lärare är två av deras yrkeskolleger.

 

Distriktssköterskor på husläkarmottagningar i centrala och västra Stockholm har fått utbildning för att bättre upptäcka tidiga tecken på demens och depression hos äldre. Geropsykiatriska enheten vid Norra Stockholms psykiatri fick uppdraget från Beställarkontoret Vård inom Stockholms läns landsting.

  – Det är ett angeläget ämne eftersom 7-8 procent över 65 år drabbas av demens och dubbelt så många av depression, säger Eeva Espalani, psykiatrisjuksköterska och projektledare. Tillsammans med Marianne Gritti, demenssjuksköterska i Tyresö, har hon stått för utbildningen.

 
För att nå så många som möjligt har de åkt ut till arbetsplatserna. Tanken har också varit att det är en fördel om sjuksköterskor utbildar sjuksköterskor. ”Samma språk, samma nivå och mer verklighetsnära”.
Alla aktuella verksamhetschefer fick erbjudande direkt från beställarkontoret, något Eeva Espalani anser vara en fördel eftersom det gjorde hennes mandat tydligt från början. Utbildningen har pågått under tre år med två utbildningstillfällen för varje person – en teoridel och en fördjupningsdel på vardera tre eftermiddagstimmar.

 

Totalt har 276 personer deltagit i del 1 och cirka 100 i del 2 på husläkarmottagningar i stadsdelarna Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm, Bromma, Ekerö, Hässelby, Vällingby, Kista, Rinkeby samt Spånga-Tensta. Förutom distriktssköterskor har också undersköterskor, mottagningssköterskor och ibland även psykologer, kuratorer och husläkare varit med.

 
Hur känner man då igen demens eller depression hos äldre på tidigt stadium? Demens kännetecknas av minnesstörningar och koncentrationssvårigheter. De ska ha pågått under minst ett halvår för att diagnosen demens ska sättas. Depression hos en äldre människa ger ofta mer diffusa symtom.

  – Den gamla säger sällan att hon är deprimerad eller nedstämd. Istället tar det sig uttryck i kroppsliga symtom som trötthet, värk eller förstoppning. I början av Alzheimers sjukdom kan man också ha en depression.

  – Eftersom det är svårt att särskilja på tidigt stadium börjar man med att  behandla depressionen och ser hur det går, säger Eeva Espalani.


I fördjupningsdelen fick distriktssköterskorna därför lära sig två skattningsskalor som hjälpmedel.
Mini Mental Test (MMT) mäter bland annat minne och uppmärksamhet vid misstänkt demens. Geriatrisk depressionsskala (GDS-20) innehåller 20 frågor som rör sömn, oro och glädje. Avsikten är att få bättre kunskap om patientens sinnesstämning och aktivitet.

 

Deltagarna fick träna på varandra i rollspel för att bli hemtama med frågorna. Det fanns redan distriktssköterskor som använde MMT. På Tranebergs vårdcentral gör alla distriktssköterskorna MMT. Två tredjedelar av deltagarna trodde att de skulle använda detta test i fortsättningen.

 
GDS-20 mötte större tveksamhet och många undrade hur man skulle närma sig patienten med ett sådant test. ”Man behöver bara säga: Vi ska se hur du mår”, förklarar Eeva Espalani. Det var färre som trodde att de skulle komma att använda den skalan.

 
Oftast gör husläkaren MMT, men Eeva Espalani anser att det är en fördel om distriktssköterskan kan göra det. Hon har möjlighet att gå hem till patienten. Det blir helt enkelt inte lika stressigt som det ofta blir hos doktorn.

 
Skalorna kan också användas som instrument för kvalitetssäkring. Dagrehabiliteringen vid Brommageriatriken AB till exempel använder  GDS-20 vid en kontroll av strokepatienter tre månader efter insjuknandet.

 

Distriktssköterskorna hade också möjlighet att ta upp egna patientärenden och få råd om hur de kunde gå vidare.
 
I fördjupningsdelen deltog representanter för den äldrepsykiatriska öppenvården och från minnesmottagningarna vid StockholmsGeratriken och Brommageriatriken AB. Deltagarna fick till exempel veta hur en minnesutredning går till.

  – Avsikten med utbildningen har också varit att förbättra samverkan mellan primärvården, psykiatrin och geriatriken. Det är samma patientgrupp vi har att göra med och ju närmare samarbete vi har desto bättre blir det för patienten.

 

  – Jag gillar ordet vårdfläta, något man talar om nu i närsjukvården. Det går att samråda på telefon. Patienten behöver inte alltid flyttas. Det finns också behov av fortsatt handledning. Utbildningen har gett mig ett stort kontaktnät., och jag hoppas att samarbetet kan drivas vidare, säger Eeva Espalani.

 
Utbildningsprojektet avslutas nu i mars. En fokusgrupp med några distriktssköterskor och deltagare från äldrepsykiatrin och minnesmottagningarna ska diskutera hur samarbetet kan gå vidare.


Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 09 januari 2010 - 21:07 © Äldre i centrum
Loading   Sökning pågår