Åldrad kropp känslig för läkemedel

Johan Fastbom, klinisk farmakolog och docent vid KI/ARC
Nyckelord: Läkemedel, Medicin


Njurarna fungerar sämre och andelen fett i kroppen ökar. Det är ett par orsaker till att äldre personer är mer sårbara för läkemedel. Johan Fastbom, klinisk faramakolog, tar upp fler.

 

Åldrandet leder till kroppsliga förändringar som påverkar läkemedels omsättning och verkan. Förändringarna resulterar ofta i att effekterna förstärks och förlängs. Det innebär en ökad risk för biverkningar och att effekterna kan sitta i längre än beräknat.

 
När man blir äldre minskar mängden vatten i kroppen. Andelen fett ökar då vilket gör att fettlösliga läkemedel, däribland många psykofarmaka, ligger kvar längre i kroppen. Det kan bland annat innebära att ett sömnmedel fortsätter att verka och orsaka trötthet och andra biverkningar, dagen därpå.

 
Kroppens förmåga att bryta ner vissa läkemedel minskar med stigande ålder. Orsaken är att leverns storlek och genomblödning reduceras och att vissa enzymsystem som omvandlar läkemedel fungerar sämre.

  Detta är av betydelse för bland annat vissa smärtstillande medel av morfintyp, som Dexofen och Distalgesic. Det lugnande medlet diazepam, till exempel Stesolid, bryts också ned långsammare. Släktingen oxazepam, till exempel Oxascand, omvandlas däremot lika snabbt oavsett ålder och är därför ett lämpligare preparat för äldre.

 

Njurfunktionen börjar avta redan från 30-40 års åldern och är ungefär halverad när man är 80 år gammal. Detta är normalt och drabbar även ”friska” äldre. Många läkemedel är beroende av njurfunktionen för att kunna lämna kroppen. De kan därför ansamlas och orsaka biverkningar. Det gäller hjärtmedicinen digoxin, till exempel Lanacrist, och många antibiotika.

 
I den åldrande kroppen förstärks effekten av många läkemedel på grund av förändringar i celler, organ eller olika kontroll- och jämviktssystem. Hjärnan blir mer känslig för många typer av läkemedel.

  Det gäller psykofarmaka, som lugnande medel och sömnmedel, samt de morfinbesläktade preparaten Opioider som förekommer i många smärtstillande medel, bland annat Dexofen, Distalgesic, Citodon, Tradolan och Tiparol. Den ökade känsligheten ökar risken för dåsighet, yrsel och förvirring, liksom fallolyckor.

 

Antikolinerga medel är en speciell läkemedelsgrupp. Dessa preparat blockerar effekten av signalacetylkolin, en signalsubstans som förmedlar impulserna i de nerver som stimulerar mag-tarmkanalen och urinblåsan men också i de delar av hjärnan som är viktiga för minnet och andra så kallade kognitiva funktioner.

 
Antikolinerga läkemedel kan därför orsaka muntorrhet, förstoppning och svårigheter att kissa. De kan också leda till kognitiva störningar. I mildare form yttrar sig de som lätta minnesstörningar, i svårare fall förvirring (konfusion) eller till och med demensliknande tillstånd.

 
Den största risken löper äldre med Alzheimers sjukdom, som har brist på acetylkolin i hjärnan. Några av de vanligaste antikolinerga läkemedlen är medel mot inkontinens, som Detrusitol och Ditropan, vissa neuroleptika, exempelvis Nozinan, lugnande medel som Atarax samt den äldre typen av antidepressiva medel, till exempel Tryptizol.

 

Den reflex som styr vårt blodtryck fungerar sämre hos gamla. Detta kan bland annat ge symtom på blodtrycksfall när man reser sig. Oftast yttrar det sig som yrsel eller ostadighet men kan också leda till kognitiva störningar och i svårare fall svimning.

  Äldre som lider av sådana besvär (ortostatism) är också mer känsliga för blodtryckssänkande läkemedel. Det gäller inte bara blodtrycksmediciner utan också medel mot kärlkramp och hjärtsvikt, medel vid Parkinsons sjukdom, neuroleptika samt antidepressiva medel.

 
En annan viktig åldersförändring är att magtarmkanalens slemhinna blir känsligare för läkemedel. Normalt finns effektiva skyddsmekanismer mot det sura maginnehållet, men de fungerar sämre hos äldre. 
Det innebär att äldre är betydligt mer känsliga för läkemedel som verkar irriterande på magsäcken, framför allt medel mot inflammation (NSAID), och därför lättare drabbas av biverkningar som magsår och blödningar.

 

Det är vanligt att äldre använder många läkemedel, ett fenomen som brukar benämnas polyfarmaci. En grundläggande orsak är att de har en eller flera sjukdomar eller symtom som behöver behandlas. Något som blir allt vanligare, eftersom äldre idag, just på grund av att det finns bra läkemedelsbehandling, kan leva länge med sina sjukdomar.

 
Polyfarmaci hos äldre har också andra orsaker. Det är inte ovanligt att äldre människor har flera olika läkare som ordinerar läkemedel oberoende av varandra. Andra viktiga orsaker är brister i dokumentation och information mellan vårdgivare om ordinationer, samt brister i uppföljning och omprövning av läkemedelsbehandlingar.

 

Polyfarmaci ger upphov till flera olika problem:

  • Risken för biverkningar ökar ju fler läkemedel man använder. Antalet läkemedel är den i särklass största riskfaktorn för läkemedelsbiverkningar.
  • Risken för läkemedelsinteraktioner ökar, det vill säga läkemedel kan påverkar varandra med förstärkt eller försvagad effekt som följd.
  • Patienten får svårare att följa läkemedelsordinationer.

Läkemedelsbiverkningar är också vanligt hos äldre, ibland med allvarliga följder. Man har bland annat visat att biverkningar är orsaken till 10-20 procent av akuta inläggningar av äldre på sjukhus. Merparten av dem bedöms ha sin grund i faktorer som går att påverka, som feldosering och bristande följsamhet.

 
Många biverkningar hos äldre är dock mindre framträdande och sker i ”det tysta”. Ofta ger de vaga och otydliga symtom, och kan därför misstolkas som tecken på åldrande eller sjukdom. Det är därför viktigt att vara lyhörd för olika symtom hos äldre och alltid överväga möjligheten av en läkemedelsbiverkan.

 

Läkemedel är också en viktig orsak till fall hos äldre. Det gäller i synnerhet lugnande medel och sömnmedel, som inte bara kan göra patienten dåsig och ostadig utan också orsaka muskelsvaghet. Andra läkemedel som kan orsaka fall är neuroleptika, antidepressiva medel, smärtstillande medel av morfintyp, samt läkemedel som sänker blodtrycket (se ovan).

 
Läkemedel kan påverka varandras omsättning eller verkan, vilket kan leda till förstärkt effekt och biverkningar, eller att effekten av något av preparaten minskar eller försvinner. Interaktioner kan ske på många olika sätt. Det vanligaste är att läkemedel påverkar varandras nedbrytning i levern.

  Vissa läkemedelskombinationer måste undvikas på grund av risken för allvarliga interaktioner – exempelvis sådana som involverar blodförtunnande medel – medan andra kan bemästras med dosjusteringar.

 
Mekanismerna för läkemedelsinteraktioner är tämligen väl kartlagda. Det gäller dock hur läkemedel interagerar parvis, medan man fortfarande vet mycket lite om vilka interaktioner som kan uppstå ur en blandning av flera olika preparat.

 
Patienters brist på följsamhet till läkemedelsordinationer är ett stort, men ofta negligerat, problem. En ofta nämnd siffra är att följsamheten vid långtidsmedicinering är i genomsnitt omkring 50 procent.

 

Bristande följsamhet förekommer i alla åldrar, men problemet är mer uttalat hos äldre av flera skäl. Den viktigaste är polyfarmaci – det är väl känt att följsamheten minskar dramatiskt med antalet läkemedel. I en studie fann man exempelvis att antalet doseringsfel ökade femtonfalt när antalet förskrivna preparat ökade från ett till fyra. En annan viktig orsak är minnesproblem eller andra kognitiva störningar.

  Äldre kan också ha svårt att uppfatta ordinationer och information om läkemedel, i synnerhet om de dessutom har nedsatt hörsel eller syn.

 
Svårigheter att hantera läkemedelsförpackningar och inta mediciner, på grund av fysiska eller kognitiva begränsningar är också en viktig orsak. Slutligen kan läkemedelsbiverkningar leda till att äldre tar mindre doser eller avstår från en behandling,

 
Enkla praktiska lösningar såsom förenklad dosering och Dosett® har visats ha en viss effekt på följsamheten. Det viktigaste anses dock vara att patienten får möjlighet att delta i besluten om sin medicinering.


Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 17 februari 2010 - 05:38 © Äldre i centrum

Tillbaka till Nr 1/2006 • Läkemedel – varför? »




Exempel på biverkningar hos äldre
Blodtrycksfall, magsår och förvirring är några av läkemedelsbiverkningarna som kan drabba äldre.
Läs mer »

Loading   Sökning pågår