Elektroniska tjänster till nytta för äldre

Ethel Lanesjö, journalist
Nyckelord: Läkemedel, Sjukvård


Läkaren har nu kunskapen i mottagningsrummet tillsammans med patienten. Professor Lars L Gustafsson förklarar fördelarna med de elektroniska tjänster som utvecklas i Stockholms läns landsting.

 

Vi måste ändra uppfattning om läkemedelsbehandlingen av äldre. Den gamla människans välbefinnande är viktigare än att uppfylla varje enskilt behandlingsmål för alla diagnoser utan att se till helheten. Du klarar att behandla en patient med fyra läkemedel. 
 
Det hävdar professor Lars L Gustafsson. Enligt honom är sex till sju läkemedel genomsnittet både i särskilt boende och bland gamla i hemsjukvård. Andra hävdar att genomsnittet är tio läkemedel.

  – Det ger ett okontrollerbart system som förstärker risken för biverkningar, framhåller han.

 
Lars L Gustafsson är professor i klinisk farmakologi vid Karolinska Institutet, verksamhetschef för Läkemedelscentrum och ordförande i Läksak (läkemedelssakkunniga) i Stockholms läns landsting (SLL).
Läksak, som består av 23 expertgrupper, ska ge riktlinjer för läkemedelsbehandling och ta initiativ till förbättringar.

 

Intressant för behandlingen av äldre är de elektroniska tjänster för interaktioner, biverkningar och njurkapacitet som utvecklats i Janus (se artikel »). En gemensam läkemedelslista behövs för hela SLL och provas redan i sydöstra delen av landstinget. Modeller för läkemedelsgenomgångar ska prövas av länets fem läkemedelskommittéer, som också svarar för fortbildning kring läkemedel.

 
Lars L Gustafsson framhåller att kunskapen om läkemedel och patient möts när varningssystemen i Janus fönster finns i datajournalen.

  – Läkaren har nu kunskapen i mottagningsrummet med patienten. Kunskapen rinner ut i pennan!

 
Kloka Listan
, ett hjälpmedel i tre versioner – för läkare, patienter och slutenvård – omfattar 200 rekommenderade läkemedel för vanliga sjukdomar och kommer i ny upplaga varje år. Flertalet landsting har nu sådana listor, men SLL var först.

 

För att systemet ska fungera fullt ut krävs alltså en gemensam läkemedelslista som är på väg sedan undersökningar visat att varken läkare eller patienter kände till alla ordinerade mediciner.

  
För 180 000 patienter vid 30 vårdcentraler på Värmdölandet har tre journalsystem nu sammankopplats. Medicinkliniken vid Södersjukhuset kommer också att kopplas ihop. Sjukhuset kan nu se vilka läkemedel patienten redan har, men kan inte skriva in egna ordinationer ännu.

 
Trots att det uppenbarligen tar tid att koppla ihop journaler och få det att fungera framhåller Lars L Gustafsson att det inte är en fråga om IT och teknik:

  – Det är en medicinsk fråga som handlar om vilja och tryck från användare och sjukhusledningar. Det handlar också om läkarnas ansvar sinsemellan.

  – När alla knappar i Janus fönster lyser rött och doktorn ser att Waran (blodförtunningsmedel) ordinerats från två håll, då måste något göras vare sig man är ortoped eller hjärtkirurg!

 

Med gemensam läkemedelslista blir patientens hela vårdkedja synlig. Men patienterna måste också få ökat stöd och ökat medvetande om vad behandlingen innebär.

  – Snart kommer 40-talisterna med sina krav och det är lika bra att anpassa sig! En gemensam läkemedelslista i sjukvården är till speciell nytta för äldre patienter med många läkemedel.


Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 17 februari 2010 - 05:38 © Äldre i centrum
Loading   Sökning pågår