Expertråd om kvalitet

Ethel Lanesjö, journalist
Nyckelord: Läkemedel, Sjukvård, Organisation och lagstiftning


Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer kan användas både vid uppföljning och som ett stöd för den enskilde läkaren. Men långt ifrån alla känner till dem.

 

Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för läkemedel till äldre innehåller råd om både hanteringen av vissa läkemedel och om behandling med läkemedel vid elva olika diagnoser. Indikatorerna som presenterades 2003 kan användas både lokalt och nationellt för att följa upp kvaliteten i läkemedelsanvändingen. De kan också vara till stöd för läkaren vid förskrivning av läkemedel till äldre och vid olika typer av läkemedelsgenomgångar.

 
Hanteringen av läkemedel tas upp på flera olika sätt (se faktaruta »). Indikatorerna innehåller också beskrivningar för elva diagnoser om rationell, irrationell och olämplig eller riskfylld användning av läkemedel.
Diagnoserna är: hypertoni (högt blodtryck), ischemisk hjärtsjukdom-angina pectoris (kärlkramp), typ 2-diabetes, hjärtsvikt, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), esofagit (matstrupskatarr) och ulcussjukdom (magsår), urinvägsinfektion, demens, artros (ledförslitning), depression och sömnstörning.

 

2004 gjorde Socialstyrelsen en enkätundersökning för att bland annat få veta om kvalitetsindikatorerna hade nått ut i vården. Enkäten gick till landets alla vårdcentralschefer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS:ar) och till ordföranden i landstingens läkemedelskommittéer.

  Samtliga ordföranden och 80 procent av MAS:arna kände till indikatorerna då. Betydligt färre vårdcentralschefer svarade på enkäten och färre kände till indikatorerna.

 
Tidsbrist var den vanligaste orsaken till att systematiska uppföljningar av läkemedel inte görs i den ordinarie verksamheten. Organisatoriska och ekonomiska problem uppgavs också.

  En majoritet av de svarande använde inte något särskilt instrument eller formulär vid uppföljning av patienternas läkemedelsbehandling. Cirka en tiondel av vårdcentralscheferna och en femtedel av MAS:arna använde ibland eller alltid speciella instrument eller formulär.

 

En tredjedel av de vårdcentralschefer som deltog hade särskilda avtal med kommuner eller landsting om uppföljning av läkemedelsbehandlingen. Nästan hälften av dem hade inget sådant avtal. Nära 60 procent av MAS:arna och fyra av tio ordförande i läkemedelskommittéerna hade inte tecknat några avtal om uppföljning.

 
Läkemedelskommittéernas kraftsamling (se artikel ») har lyft fram kvalitetsindikatorerna och flertalet landsting har nu så kallade Kloka kort, som sammanfattar huvuddragen.

 
 

Referenser:

Socialstyrelsens indikatorer för utvärderingav kvaliteten i äldres läkemedelsterapi (Socialstyrelsen 2003)

 

Uppföljning av äldres läkemedelsanvändning (Socialstyrelsen 2004)


Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 17 februari 2010 - 05:38 © Äldre i centrum
Loading   Sökning pågår