Forskare välkomnar nytt register

Ethel Lanesjö, journalist
Nyckelord: Läkemedel


Numera lagrar apoteket våra personummer och inhandlade läkemedel i ett särskilt register. Uppgifterna hamnar sedan i ett hälsodataregister som forskare kan få tillgång till.

 

Möjligheterna att studera effekter och biverkningar av läkemedel hos äldre ökar med det nya hälsodataregistret anser experter på Epidemiologiskt Centrum (EpC), en avdelning inom Socialstyrelsen. 
  Registret bygger på data från Apoteket som från och med 1 juli 2005 får registrera uppgifter om alla läkemedel och förbrukningsartiklar som apoteken expedierar, tillsammans med patientens personnummer.

  Uppgifterna sparas i 15 månader och läkaren kan få se hela läkemedelslistan om patienten ger sitt tillstånd. Uppgifterna bildar även hälsodataregistret hos EpC.

  – Detta ska användas för forskning, epidemiologiska studier och statistik, förklarar Andrejs Leimanis, utredare vid EpC.

 

Vid analys av data omvandlas personnumret genom kryptering till en så kallad pseudonym. Samma pseudonym följer den personen även i Socialstyrelsens andra register för till exempel cancer, slutenvård och dödsfall så att de kan samköras.

  Forskare som vill göra intervjuer eller forska på journaler måste ha tillstånd av en etisk kommitté för att få tillgång till personnummer.

 
Av läkemedelsregistret framgår hittills inte diagnosen eller orsaken till förskrivningen av läkemedlet. Socialstyrelsen har i uppdrag att hitta modeller för kodifiering av förskrivningsorsaken. 
Ett tänkbart sätt är att ange en kod på ett e-recept. Ett annat är att koppla receptet med uppgifter i patientens journal.

 
Örjan Ericsson, apotekare på EpC, anser att det går att göra analyser trots att uppgifter om diagnos saknas.

  – Vi vet nu hur många som använder ett visst läkemedel. Förut visste vi bara antalet dygnsdoser och kostnad.

  Många läkemedel ges bara vid en viss sjukdom, men exempelvis mediciner vid hjärt- och kärlproblem kan vara svårare att analysera utan att man vet orsaken till förskrivningen. Samma läkemedel kan användas vid flera åkommor.

  Han anser att möjligheterna att studera effekter och biverkningar för äldre människor ökar med registret. Den kliniska prövningen av ett läkemedel sker ju på ett urval, men nu går det att studera i befolkningen om de utlovade effekterna stämmer.

 

Det går också att studera långsiktiga risker och nytta med en medicin. Om en hög andel olämpliga läkemedel kombineras kan man varna för dålig kvalitet i läkemedelsbehandlingen. En annan begränsning i registret är att gemensamma inköp av läkemedel i slutenvården inte ingår ännu. Den andelen utgör nu en sjundedel av alla läkemedelskostnader och ökar.

  Anledningen är att läkemedel vid bland annat cancer, reumatoid artrit och dialys ges på sjukhus. Inte heller läkemedelsförråd på äldreboenden och i öppenvård ingår, men ApoDos. Forskare måste alltså ha klart för sig vad registret innehåller.

  Registret är också intressant för Läkemedelsverket och läkemedelsföretagen.


Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 17 februari 2010 - 05:38 © Äldre i centrum

Tillbaka till Nr 1/2006 • Läkemedel – varför? »




Läkemedelsregister i andra länder
Idag finns läkemedelsregister i England, Holland, Danmark, Finland (enbart subventionerade läkemedel). I Norge är det under uppbyggnad.

Läkemedelsregister finns också i USA, men ägs där av försäkringsbolangen.

Loading   Sökning pågår