LEDARE: Ställ frågan varför

Inger Raune, chefredaktör
Nyckelord: Läkemedel


Den äldre kvinnan sitter ensam kvar vid köksbordet. Framför henne står dosetten med de mediciner hon ska ta, fördelade på morgon, middag och kväll.

Distriktssköterskan är på väg ut när hon hör något från köket. Den äldre damen har vänt upp och ned på dosetten och hällt ut alla pillren i en hög på bordet. Nu sorterar hon dem nogsamt – efter färg. Vita för sig, skära för sig och så de ljust bruna. Hon har väldigt lite hum om varför hon ska ta alla dessa mediciner.
 
Det här är en glimt från en distriktssköterskas vardag. Det är en av många historier vi hört när vi gjort det här numret om just äldre människors läkemedel.
  Ytterligare en tänkvärd historia är mannen som tog sina mediciner varannan dag. Då räckte de längre. En annan kvinna smulade tablett efter tablett i en mortel eftersom hon tyckte de var lättare att svälja då. Åtminstone en av dessa tabletter skulle hon definitivt ha svalt hel.
 
Att ta dubbel dos är lätt hänt. Mannen kommer hem med en för honom ny medicin. Han har fått ett så kallat generika, det vill säga ett billigare preparat med exakt samma substans och effekt som originalmedicinen. Där hemma står den gamla förpackningen med ett helt annat namn. Den medicinen har han ju tagit hittills, alltså fortsätter han med den. Plus den nya.

Det här är exempel från människor som bor hemma. Deras läkemedel är svårast att ha en överblick över. De får sina mediciner från olika håll. Den ena läkaren vet inte vad den andra skriver ut. Och informationen om varför och hur medicinen ska tas går inte alltid fram. Ofta ges den i en situation som är stressande. Informationen kanske kommer just efter ett besked om att proverna visar på diabetes. Då är det svårt att ta in alla förhållningsorder kring medicinering – också.
 
Under resans gång med det här numret har jag åtskilliga gånger ställt mig frågan Varför? Det gör också en distriktsläkare i Nyköping. Hon frågar varför ska jag ge den här personen den här medicinen? Hon fortsätter ställa nästa fråga också; kan vi ta bort något läkemedel? Det vill säga vid varje ny medicin ställer hon frågan varför, och varje förändring av personens läkemedelslista utvärderas.

Biverkningar är ett stort kapitel i sig. Rapporter visar på att inläggning på sjukhus orsakad av biverkningar från läkemedel inte är alldeles ovanligt. Tvärtom en ganska vanlig och dessutom kostsam orsak. Äldre människor är mer känsliga för läkemedel. Den åldrande kroppen förändras och blir mer ömtålig. Förändringarna påverkar hur länge medicinen finns kvar i kroppen och hur känsliga vi är för läkemedlens effekter.
 
Det här är välkänd kunskap. Eller borde vara! Men fortfarande skrivs det ut för många och alltför ofta helt fel läkemedel till äldre människor. Kunskap finns och metoder som ska minimera misstag finns. Det nya läkemedelsregistret kan vara en väg. Men det krävs också mer kunskap, och beprövad sådan.

Att bevaka äldreforskningen – där läkemedel är en viktig del – är Äldre i Centrums uppgift. I höstas då beslutet togs om successiv nedskärning av pengar till de två nationella instituten för äldreforskning frågade jag mig hur detta kunde ske (se artikel »). Nu ser det lite ljusare ut. Senast den 22 mars presenteras regeringens "nationella utvecklingsplan för äldrepolitiken". Uttalanden från både vård- och omsorgsminister Ylva Johansson och statsminister Göran Persson tyder på en ljusnande framtid för äldreforskningen.
 
Båda två har vid olika tillfällen sagt; att gång på gång prata om vikten av kompetens inom äldreomsorgen och sedan samtidigt skära ned anslagen till forskningen vore ju minst sagt underligt. Det håller jag med om!


Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 17 februari 2010 - 05:38 © Äldre i centrum
Loading   Sökning pågår