I höstas höll the International Psychogeriatric Association, förkortad IPA, sin tolfte kongress i Stockholm. Temat var att åldras med värdighet.

IPA:s president George Grossberg, St Louis, USA, framhöll att specialisterna inte får stirra sig blinda på den högteknologiska utvecklingen på området. Lika mycket gäller ”high-touch”, det vill säga att kunna kommunicera med patienter och närstående och behandla dem med respekt och värdighet.

  Enligt Miia Kivipelto, forskare på ARC och föreläsare vid kongressen, visade många av presentationerna små steg framåt på redan pågående forskning. Andra behandlingsformer än farmaka fick också utrymme.

Professor Bengt Winblad refererade en studie från Huddinge sjukhus och Karolinska institutet om användning av bromsmedicinen donepezil även vid svår Alzheimers sjukdom (AS). Den har tidigare ordinerats till personer med mild och moderat AS.

  I den nya studien, som pågått ett halvår bland boende på sjukhem, har hälften fått donepezil och resten placebo. De hade alla MMSE-poäng mellan 1 och 10. De som fått donepezil visade en generell förbättring i SIB-test (Severe Impairment Battery) och mindre försämring i dagliga aktiviteter än kontrollgruppen mätt med en modifierad ADL-skala för svår AS (ADCS-ADL-Severe).

Det blir allt vanligare att samma person har både vaskulär demens och Alzheimers sjukdom berättade Miia Kivipelto, som gjort en genomgång av epidemiologiska och kliniska studier.

  Högt blodtryck, högt totalkolesterol, fetma och diabetes som tidigare varit kända riskfaktorer för vaskulär demens ökar också risken för AS. Förebyggande åtgärder mot hjärt- och kärlsjukdomar minskar risken även för AS och gör förloppet långsammare hos dem som redan insjuknat. De läkemedel som nu ges vid AS kan hjälpa även patienter med båda typerna av demens. Mer forskning behövs på området för att utveckla behandlingen.

 
Serge Gauthier, forskare vid McGill Centre for Studies in Aging, Verdun, Kanada, ledde en session om bland annat studieupplägg och lämpliga mått för att klargöra effekten av sådan träning vid MCI (mild glömska) och mild AS.

  I ett annat symposium berättade Linda Clare, University of Wales, School of Psychology, Bangor, om kognitiv rehabilitering i tidiga stadier av demens. Träning som läggs upp individuellt utifrån personens vardagliga problem och i samråd med närstående kan ha effekt.