I år kan man söka statligt stöd för förebyggande arbete bland äldre. Britt Mari Hellner, psykolog och med. dr., har gått igenom forskningen på området och tar upp förutsättningarna för att lyckas.

I dag förväntar vi oss många friska och aktiva år efter avslutat yrkesliv. Det gör det angeläget att fundera över vad som kan göras, både av den enskilde själv och av samhället, för att man som äldre skall bevara hälsan och kunna leva ett självständigt liv så länge som möjligt.

 
Det är väl underbyggt att fysiska, mentala och sociala aktiviteter är viktiga för att bibehålla hälsa och funktion. Träning kan förbättra både styrka och uthållighet långt upp i åren.

  Samtidigt kan balans och gångförmåga öka och risken för fallolyckor minska. Gamla muskler kan faktiskt bli som nya (Lexell 1999). För personer som aldrig tränat tidigare kan promenader vara ett bra alternativ och 30 minuter om dagen kan vara tillräckligt för att upprätthålla fysisk form.

 
På senare år har det publicerats artiklar som visar att även hjärnan mår bra av fysisk aktivitet (Rovio et al 2005). En av studierna i Kungsholmsprojektet visar att personer med välfungerande sociala nätverk löper mindre risk att drabbas av demens än de som lever ensamma och isolerade (Fratiglioni 2004).

Frågan är alltså inte vad man kan göra för att påverka hälsa och funktion långt upp i åren utan hur det skall göras. Det finns uttalat i både hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen att huvudmännen har ett ansvar för att arbeta med att främja hälsa och förebygga ohälsa.

 
Danmark har lagstiftat om att personer 75 år och äldre, skall ha rätt till två förebyggande hembesök om året, av medicinskt eller socialt utbildad personal. Lagen har kommit till sedan ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete visat att regelbundna hembesök har kunnat förebygga behov av vård på sjukhus och senarelägga inflyttning till sjukhem (Hendriksen 1984).

 
Senare danska studier har visat att hembesöken har bättre effekt på de äldres funktionsförmåga i kommuner där personalen fått särskild utbildning jämfört med kommuner där personalen inte utbildats speciellt för hembesök (Vass 2004). Det har däremot varit svårt att bevisa att hembesöken verkligen är kostnadseffektiva (Kronborg 2006).

Inte bara i Danmark utan även i Storbritannien, Australien och Japan ingår förebyggande hembesök i regeringens politik. I Sverige genomfördes 1999-2002 en försöksverksamhet i 22 kommuner. Försöket gav många positiva erfarenheter, som lett till att flera kommuner idag erbjuder sina äldre förebyggande hembesök (Socialstyrelsen 2002).

 
När det gäller värdet av förebyggande hembesök har dock forskarna internationellt delade meningar. I några studier presenteras resultat som visar att man med hembesök kan förebygga funktionsnedsättning eller dödlighet (Hendriksen 1984, Stuck 1995).

  I andra studier (Hébert 2001) har man kommit fram till att förebyggande hembesök saknat effekt. Systematiska kunskapsöversikter och metaanalyser har visat hur komplicerat det är att jämföra studier från olika länder. Det beror på stora variationer i samhällsstruktur, den metod man använt för hembesöken och den målgrupp som man riktat sig till (Burton et al in press).

I Nordmalings kommun som deltog i den svenska försöksverksamheten 1999-2002 lades försöket upp som en kontrollerad studie för att skapa förutsättningar för att mäta effekterna av hembesöken.

  I planeringen deltog också företrädare för de lokala pensionärsorganisationerna. De påverkade innehållet i besöken, anställning av besökare och diskuterade om det var etiskt att vissa av pensionärerna fick vara med i försöket medan andra lottades till en kontrollgrupp.

 
Besöken riktades till personer 75 år och äldre, som var hemmaboende och inte hade regelbundna insatser från hemtjänst eller hemsjukvård. Deltagarna i interventionsgruppen fick två hembesök om året under två år. Hälften av dem fick besök i hemmet av en distriktssköterska, den andra hälften av en hemtjänstassistent.

 
Besökarna följde ”sina” deltagare under hela försöket. Eftersom de två besökarna hade olika yrkesbakgrund blev det bestämt att de skulle träffas kontinuerligt och ta del av varandras erfarenheter av besöken, lära av varandras yrkeskunskaper och bli mer samstämmiga avseende de råd och den information de gav till pensionärerna. Besöken varade mellan en och en halv och tre timmar och följde ett strukturerat program. Som stöd hade besökaren ett frågeformulär med frågor om fysisk, psykisk och social hälsa och aktivitet.

 
Varje besök hade ett huvudtema, men det hindrade inte besökarna från att ha den enskilda pensionärens situation i fokus. Vid varje besök var besökarna noga med att förmedla hur stor betydelse fysisk och social aktivitet har för hälsan.

Vid det första besöket stod fysisk aktivitet och risker i hemmet i fokus. Vid det andra besöket tog man särskilt upp fallprevention, influensavaccination och talade om sociala aktiviteter som skulle kunna passa för pensionären. Det tredje besöket innehöll information om kostens betydelse och åldersdiabetes. Vid fjärde besöket gav man information om hemtjänst, äldreboende och hur man får kontakt med sjukvård och tandvård.

 
Det visade sig att de som fått regelbundna hembesök under två år hade mindre behov av hemtjänst och akut sjukvård än de äldre som lottats till kontrollgruppen och alltså inte fått hembesök. I hembesöksgruppen var också dödligheten lägre än i kontrollgruppen, även om den effekten var tidsbegränsad och skillnaden mellan grupperna hade utjämnats efter två år (Sahlén 2006).
 
När det gäller kostnadseffektivitet visar försöket i Nordmaling att försöksverksamheten kostade ungefär lika mycket som det samhället sparade in i vård- och omsorgskostnader (Sahlén 2005). Någon kanske tycker att det inte är tillräckligt för att man ska betrakta hembesök som lönsamma för samhället. Ser man det ur ett annat perspektiv handlar det om att Nordmalings kommun visat att man med enkla medel faktiskt kan förbättra livskvaliteten för de äldre.

  Om hembesöken sedan integreras som en del i äldreomsorgens vardag kan man förmoda att kostnaderna per hembesök blir lägre än under försöksperioden.

Det finns idag ingen säker kunskap om vad det är som är de effektiva komponenterna i förebyggande hembesök. Vi behöver genomföra flera kontrollerade studier under längre tid. Mycket talar ändå för att det är viktigt att besöken har ett strukturerat innehåll, som följer de kunskaper vi har om hälsofrämjande och förebyggande arbete.

  Viktiga hörnstenar är att uppmuntra till fysisk och social aktivitet och hjälpa till att bryta ensamhet och isolering. Långsiktighet är en annan viktig aspekt. Det handlar om att bygga upp ett förtroende mellan pensionär och besökare, där hembesökaren fungerar som en coach och innehållet anpassas efter individens behov.

 
Hemmaboende, 75 år och äldre, som fortfarande klarar sig själva ser ut att vara den målgrupp vi ska rikta besöken mot. Sedan måste man fundera över varför hembesöken i Danmark hade positiv effekt på kvinnors funktionsförmåga, men inte på mäns (Vass 2004). Var hembesöken tillrättalagda för att passa kvinnor? Behöver män ett annat innehåll eller är de svårare att påverka?

 
Vad ska den kommun tänka på som vill erbjuda sina äldre invånare förebyggande hembesök? Först gäller det att planera noggrant. Vad är syftet och vad vill man uppnå med hembesöken? Vilken målgrupp vill man rikta sig till? Vad ska hembesöken innehålla? 
  Var finns det tänkbara samarbetspartners i primärvården, frivilligorganisationerna och föreningslivet? Hur vill man utvärdera hembesöken, vad vill man veta? Var finns utvärderingskompetens? Finns det resurser för att genomföra det som planeras? Finns det resurser för utvärdering? Finns det beredskap att förändra och förbättra hembesöken? Har man ett långsiktigt perspektiv?

Under 2007 kommer kommuner och landsting att kunna söka statligt stöd för hälsofrämjande och förebyggande arbete bland äldre. Min förhoppning är att vi bland intresserade kommuner också skall finna några som vill genomföra kontrollerade studier med förebyggande hembesök över längre tid. Det skulle ge oss möjligheter att få veta mer om vad som ger effekt och varför.


Referenser: