Tio år med genombrott

Ethel Lanesjö, journalist
Nyckelord: Sjukvård


Genombrottsmetoden ska minska glappet mellan forskning och praktik. Under tio år har den engagerat minst 1000 arbetslag i mer än 100 projekt.

 

Genombrottsmetoden firar 10-årsjubileum på SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Den bygger på den modell för lärande och genomförande av förbättringar i vården som utvecklats vid Institute for Healthcare Improvement i Boston, USA. Utvecklingsenheten på dåvarande Landstingsförbundet anpassade den till svenska förhållanden. 1997 startade projektet Korta köer och väntetider i hälso- och sjukvården.

  – Grundidén med Genombrottsmetoden är att minska glappet mellan det vi vet från forskning och bästa praxis och vad som görs i vårdens vardag, förklarar Eva Westerling, projektledare på SKL.

 
Det handlar både om att sprida ny kunskap och bättre praxis som inte fått genomslag. Goda exempel är viktiga och kan hämtas från hela världen. Metoden går ut på att sätta mål, testa förändringar i liten skala och mäta resultatet. Testa och mäta upprepade gånger tills målet är nått och genombrott skett. 
 
Man lär genom att göra. Metoden ger också insikter om konsten att förändra något, om att påverka beteende och få saker att hända, framhåller hon.

  – Vi startar aldrig ett nytt projekt om det inte finns kunskaper som behöver spridas, fortsätter Eva Westerling.

 

Varje projekt har en ämnesexpert som sakkunnig, ett ”namn” med legitimitet. Projeketen startar med en expertgruppsdag där generellt två frågor ska besvaras: Vad är god och evidensbaserad vård inom det aktuella området? Vilka är de största gapen mellan den kunskapen och nuvarande arbete?

 
Men forskarna är inte alltid överens har hon insett. I demensprojektet gick det inte att få enighet om flyttning av svårt sjuka. Vissa experter ansåg att de borde flyttas för att inte störa de övriga i gruppen. Andra hävdade att de till varje pris skulle bo kvar.

  Handledarna i projektet ska däremot komma från en annan specialitet. De ska behärska metoden och kunna se på verksamheten och rutinerna med nya ögon.

 
Generellt konstaterar hon att sjuksköterskor varit mer följsamma till metoden och till förändringar än läkare.

  – I Genombrottsmetoden är det önskvärt att testa flera små förändringar samtidigt och det gör att man kan sätta igång innan alla är med på ”koncensusbåten”. Men bland läkarna finns det alltid någon naturvetenskapligt inriktad person som anser att det måste vara fall- och kontrollstudier av en åtgärd i taget.

  – Effekten skulle bli mycket större om läkarna också lärde sig mer om detta arbete.

  I USA kom idén till metoden just från två läkare!

 

Eva Westerling framhåller att projekten oftast gällt administrativa förändringar eller förändrade arbetssätt. Genombrottsmetoden lämpar sig inte för mer riskfyllda projekt. Demensprojektet, som gick i två omgångar med totalt 41 team, anser hon vara ett av de mest lyckade. Senare har ett 20-tal demensteam startat som också stöttas av SKL.

  – Demensprojektet fick den största spridningen. Det bästa teamet ändrade 54 saker! Allt från fler promenader och blått porslin på vit duk till kortare nattfasta och nya sätt att sköta magen spontant.

 
SKL har också utbildat projektledare och följt upp dem i rapporten Genombrott – effekter av projektledarutbildningen. Hinder och stöd. Tidsbrist, dåligt stöd från ledningen och motstånd från läkare var de tre största hindren för projektledarna. De tre viktigaste stöden var att chefer och ledning synliggjorde deras arbete, tillräckligt med tid samt bra handledning.

 

Blir förbättringarna bestående? Ett av de projekt som följts upp är Bättre flyt i vården (två omgångar). Uppföljningen gjordes två och tre år efter projektet. Eftersom arbetet med vårdgarantin då kommit in i bilden kan Eva Westerling inte säga vilket som haft mest effekt.

  – Nu är det omöjligt att falla tillbaka med väntetiderna, men det är ett jobb att upprätthålla god tillgänglighet. Det som säkert lever kvar efter projekten är att man ser att det går att förbättra och att man får pröva i liten skala innan alla är överens.

 
Efter tio år har metoden spridits till alla landsting och till mer än tjugo kommuner. Totalt känner SKL till fler än 100 projekt som involverat fler än 1000 team.


Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 17 februari 2010 - 05:40 © Äldre i centrum

Tillbaka till Nr 1/2007 • Lust till kunskap »




FAKTA | Genombrottsmetoden
Sedan 1997 har Landstingsförbundet och SKL genomfört ett tiotal genombrottsprojekt inom olika ämnesområden.
Läs mer »

Loading   Sökning pågår