Om kolesterol, statiner och Alzheimers sjukdom

Ethel Lanesjö, journalist
Nyckelord: Demens, Hälsa – ohälsa, Medicin, Läkemedel


Det finns ganska starka och tilltagande bevis för att högt kolesterol i 50-årsåldern ökar risken för demens senare i livet, anser Miia Kivipelto, läkare och demensforskare.

Vilken roll spelar kolesterol för uppkomsten av Alzheimers sjukdom? Kan statiner förebygga sjukdomen? Dessa frågor diskuterades vid en internationell konferens på Svenska Läkaresällskapet i Stockholm i mitten av april.
 
Miia Kivipelto, läkare och demensforskare vid Aging Research Center, var en av deltagarna i konferensen. Hon föreläste själv om sina rön från finska epidemiologiska studier där hon kunnat visa att högt kolesterol i blodserum i medelåldern ger mellan två och tre gånger högre risk för Alzheimers sjukdom senare i livet.
 
Även en amerikansk studie samt två obduktionsstudier har visat att höga kolesterolvärden i medelåldern har direkt samband med typiska Alzheimer-förändringar i hjärnan. Bara det totala kolesterolvärdet har studerats, utan hänsyn till gott eller dåligt kolesterol.

Dessa studier har haft lång uppföljningstid på mer än 20 år, något som krävs eftersom denna demenssjukdom utvecklas under lång tid. Två andra studier med kort uppföljningstid visar däremot inget eller omvänt samband mellan högt totalkolesterol i 70-årsåldern och demensutveckling.
  – Eftersom det inte finns så många studier måste man uttrycka sig försiktigt, men jag anser att det finns ganska starka och tilltagande bevis för att högt kolesterol i 50-årsåldern ökar risken för demens senare i livet, säger Miia Kivipelto.
 
 
Att sambandet mellan kolesterol och demens inte hittats hos äldre har att göra med kolesterolets utveckling anser hon. Det sjunker med tilltagande ålder och allra mest hos dem som får Alzheimer. Dessutom tappar Alzheimer-patienter ofta vikt.

Även konsumtionen av fett hänger ihop med detta. Hypotesen är att mättat fett ökar risken och omättat skyddar. Av fem studier visade fyra ett sådant samband, men samtliga studier hade korta uppföljningstider, mellan två och sju år.

I den finska studien med lång uppföljningstid hade de som ätit mycket mättat fett nästan två gånger större risk för demens jämfört med dem som åt mer omättat fett.
  – Det här är de epidemiologiska bevis vi har för att kolesterol och typ av fett har betydelse för utvecklingen av Alzheimer, säger Miia Kivipelto. Nu behöver vi experimentella studier för att svara på frågan om högt kolesterol kan leda till demens.
 
Egentligen är det inte så överraskande att kolesterol kan hänga ihop med demens konstaterar hon. Inget organ i kroppen är så rikt på kolesterol som hjärnan, där det har stor betydelse för nervcellernas funktion och för deras cellmembran. Men hjärnan har sitt eget system för kolesterol och tar nästan ingenting från blodet. Det pågår nu en intensiv forskning för att öka kunskaperna om hur detta system fungerar. Miia Kivipelto:
  – Att vi vet så litet om kolesterolets omvandling i hjärnan gör det svårt, men också spännande, att förklara hur högt kolesterol i blodserum kan påverka hjärnan.

Det finns två möjliga mekanismer. Den ena är att åderförkalkning leder till försämrad blodcirkulation i hjärnan. Det kan leda till neurodegeneration och till förändringar av Alzheimertyp.
 
Det andra är att kolesterol kan påverka beta-amyloid som är en nyckelfaktor för Alzheimers sjukdom. Beta-amyloid bildas i hjärnan genom att ett protein bryts ner av olika enzymer. Ett av dessa kräver mycket kolesterol.

Statiner är en grupp läkemedel som ges i förebyggande syfte till patienter med hjärt- och kärlproblem. På konferensen diskuterades om statiner också kan ha effekt på Alzheimers sjukdom. Tre stora studier från 2000 och 2002 visade att de som åt statiner minskade risken för att insjukna i Alzheimer med upp till 70 procent. 

Sedan dess har tre nya studier kommit som inte funnit något samband alls mellan statiner och insjuknande i Alzheimer. Samtliga dessa studier är epidemiologiska och har enligt Miia Kivipelto metodologiska begränsningar. Även här behövs alltså randomiserade studier.
 
Två sådana studier, HPS och Prospect, som i första hand handlade om hjärt- och kärlsjuka tog också upp demens. De fann ingen skillnad i insjuknande i demens hos dem som ätit statiner. Uppföljningstiden i studierna var kort, 3-5 år.

I en liten studie på 71 personer med mild och medelsvår Alzheimer har den amerikanske forskaren Larry Sparks testat atorvastatin (Lipitor, 80 mg). Samtliga behandlades redan med kolinesterashämmare. Hälften fick nu också statiner under ett år och resten fick placebo. Statingruppen klarade sig bättre i flera tester och färre blev deprimerade.
  – Många är kritiska till den här studien och det är helt rätt eftersom den är så liten. Jag deltar nu i en större studie – LEAD – med samma forskningsprotokoll där 600 personer ska ingå och mer än 500 redan är randomiserade. Om det fungerar är det hoppfullt eftersom de mediciner som testas redan är godkända.
 
Idag finns det inte tillräckliga bevis för att rekommendera statiner för att förebygga Alzheimers sjukdom konstaterar hon. Höga kolesterolvärden bör ändå behandlas med tanke på risken för hjärtsjukdomar och stroke. 
  – Jämfört med hjärtområdet har vi demensforskare bara börjat. De har 30 års försprång! Men allt som är bra för hjärtat är bra för hjärnan också, framhåller hon (se artikel »).


Fotnot:
Tidskriften ACTA Neurologica Scandinavia ägnade ett specialnummer åt konferensen hösten 2005.


Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 09 januari 2010 - 21:08 © Äldre i centrum
Loading   Sökning pågår