Klagomål rör ofta bemötande

Ethel Lanesjö, journalist
Nyckelord: Sjukvård, Anhörig


Klagomål om medicinsk behandling och bemötande är vanligast hos Patientnämnden i Stockholms läns landsting. Förra året rörde en femtedel av ärendena äldre personer och andelen ökar.

 

Patientnämnden i Stockholms länslandsting har via KSL (Kommunförbundet Stockholms Län) avtal med alla länets kommuner.

  – Det är lättare att greppa vårdkedjan med tanke på de äldre när kommunerna också är med, säger Elisabet Lindgren, en av de två handläggare som tar hand om ärenden som rör äldre.

 
Nämnden hade nära 5000 ärenden totalt under 2005. Av dem gällde 700 klagomål åldersgruppen 65-79 år och 318 rörde personer som var 80 år och äldre. Det är anhöriga som hör av sig för de äldsta, men också ofta för yngre pensionärer.

  De vanligaste klagomålen rör medicinsk behandling. Patienten är besviken över att inte ha fått den förväntade behandlingen. Inte blivit opererad, inte fått rehabilitering eller fått komplikationer som ingen informerat om i förväg. Det kan också vara fel läkemedel, felaktigt recept eller fel person.

 

Patientnämnden gör inga egna medicinska bedömningar utan hämtar in förklaringar från vårdcentralen eller kliniken.

  – De kan svara att de ska se över rutinerna eller att det inte begåtts något fel. Patienten kan ha missuppfattat situationen. Om det är ett systemfel gör vi ett så kallat principärende, säger Elisabet Lindgren.

 
Ett sådant exempel är frågan om logoped i särskilt boende, som behövs bland annat vid rehabilitering efter stroke. Kommuner och landsting i Stockholms län är inte överens om vem som ska betala. Några kommuner betalar ändå, men andra anser att landstinget ska betala. Patientnämnden har vänt sig till KSL och landstingets hälso- och sjukvårdsutskott och begärt att frågan ska lösas och vill ha svar före sommaren.

 
Ett annat exempel är omhändertagandet av människor på akuten. Som bekant kan man få vänta länge, ligga på en obekväm brits, lämnas utan tillsyn och inte få något att äta och dricka. Nämnden har vänt sig till alla akutsjukhus i länet för att få svar på hur de vill förbättra.

 

Andra klagomål gäller bemötandet. Anhöriga klagar över att pappa, mormor eller de själva blivit otrevligt och nonchalant bemötta eller att ingen tar ansvar. Anhöriga klagar också på vårdplaneringen. De känner sig inte lyssnade på eller upplever att personalen tycker att de har för mycket synpunkter.

 
Andra vanliga samtal till patientnämnden gäller utskrivning från sjukhus. Korttidsboende saknas och anhöriga tycker att personen är för dålig för att komma hem.

  – Vi tar då kontakt med sjukhuset och lyckas ibland utverka några dagar till. Vi kontrollerar även vårdplaneringen, något led kan vara överhoppat.

  Nämnden har inga maktmedel för att påverka plats i korttidsboende, men vi kan ändå ta kontakt med biståndsbedömaren och diskutera, förklarar Elizabet Lindgren.

 
Det är svårt att få hem läkare eller att komma fram på telefon tycker andra, men klagomålen på tillgänglighet i primärvården har minskat.

  – I ett längre perspektiv har informationen och bemötandet blivit bättre. Patientsäkerheten har uppmärksammats mycket på sistone, konstaterar hon.


Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 17 februari 2010 - 05:38 © Äldre i centrum

Tillbaka till Nr 2/2006 • Anhörig & nära »




FAKTA | Patientnämnd

Patientnämnden är fristående och opartisk och finns i alla landsting. Dit kan man vända sig kostnadsfritt med frågor som rör all offentligt finansierad hälso- och sjukvård, landstingets tandvård och handikapp- och habiliteringsverksamhet.


Patientnämnden utreder vad som skett, föreslår lösningar, informerar och kan lotsa till rätt instans. Den kan inte utdöma skadestånd eller bestraffa. Verksamheten regleras i en särskild lag från 1998.

Loading   Sökning pågår