LEDARE: Att vara nära...

Inger Raune, chefredaktör
Nyckelord: Anhörig, Organisation och lagstiftning


Jag är inte hans vårdare, sa en äldre kvinna som vårdade sin demente make: "Jag är hans fru!". En kommentar som leder till eftertanke. 

Vad innebär det att vara anhörig och samtidigt vårda? Att hjälpa en anhörig eller närstående kan handla om så många olika situationer. Det första jag kommer att tänka på är det äldre paret. Makarna som levt länge tillsammans och där nu den ena vårdar den andra som drabbats av demens eller kanske av stroke.
 
Men jag är också anhörig, till en 83-årig mor som visserligen mår oförskämt bra men som jag ändå oroar mig över. Därför ringer jag nästan varje dag och hör hur hon mår. Det vill säga hör efter att hon inte har ramlat i dag heller när hon återigen har balanserat på en ranglig stol för att nå något hon har placerat högt upp.
  Jag har också varit närstående till min 80-åriga granne Märta, som höll på att slå in min ytterdörr varje gång hon drabbades av sin psykiska sjukdom, och skräckslagen ville att jag skulle slänga ut de underliga figurerna inne hos henne. Då gällde det att få henne att ta sin medicin.
 
Ofta när vi talar om anhöriga och anhörigvård är det något annat vi menar. Vi menar den person som tar hand om och vårdar en närstående i det egna hemmet. Den person som är i allra mest behov av hjälp och stöd för att klara situationen.

En artikel i det här numret handlar om "SOS-syndromet". Det vill säga det som handlar om sorg, oro och samvetsförebråelser och som är så vanligt att författaren kallar det för syndrom. Det drabbar ofta den närstående till en demensdrabbad. Det är dem vi tänker på när vi hör talas om anhörigvårdare och det är till dem som diskussionerna om anhörigstöd vänder sig.
 
Då är vi tillbaka till kvinnan som vårdade sin make och som sa att Jag är hans fru, inte vårdare. Det är hon som ofta blir isolerad och lämnad ensam i en svår vårdsituation. Men det behöver inte vara så. Med stöd och hjälp i form av till exempel avlösning och information om sjukdomens effekter, kan också den anhörigas situation underlättas. Men som alltid måste hjälpen ske utifrån den anhöriges – och vårdmottagarens – behov. Det är de som måste avgöra hur hjälpen ska utformas. Annars tackar man nog nej.
 
Vi hjälper våra anhöriga i Sverige. Mer och mer, visar studier. Frågan är om det beror på att vi blir allt ädlare och bättre medmänniskor eller om anhörigvårdandet har tvingats fram genom nedskärningar och sämre kvalitet inom äldreomsorgen? I vilket fall som helst ökar de obetalda hjälpinsatserna.

Hur kommer det att se ut i framtiden? Jag vill inte bli omhändertagen av vare sig min man eller son om (när?!) jag själv blir totalt beroende av hjälp! Samma sak säger min mor och studier visar att vi inte är ensamma. De flesta skulle den dagen vilja få hjälp från den offentliga formella omsorgen.
 
Det leder till ytterligare en viktig fråga. Vad händer den dagen när situationen är ohållbar, när jag är beroende av hjälp och inte kan klara mig hemma? Finns det plats på hemmet? Med god vård och omsorg? Med personal som förstår att en god omsorg är när jag som är totalt beroende snudd på känner mig som en oberoende människa.

I mitten av april kom regeringens Utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre. Där föreslås stora satsningar på bland annat stöd till anhöriga och på äldreomsorgen. Det är nog så att det bästa stödet för den anhöriga är tillgången till en god äldreomsorg. 
  Och som alltid krävs gedigen kunskap i botten för att kunna planera inför framtidens vård och omsorg. Regeringen föreslår också att äldreforskningen ska få fortsatt stöd (se artikel »). Om det blir en förstärkning återstår att se.
 
En förstärkning innebär dock förslaget om Nationellt kompetenscentrum för vård och omsorg om äldre. I propositionen föreslår man ett sådant centrum där kunskap ska samlas, spridas och leda till att den praktiseras. Äntligen en riktigt god nyhet. Vi på Äldre i Centrum ska med spänning följa konstruktionen av ett sådant centrum!


Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 17 februari 2010 - 05:38 © Äldre i centrum
Loading   Sökning pågår