Utbildning underlättar bördan

Ethel Lanesjö, journalist
Nyckelord: Anhörig, Demens


Villkoren för närstående till demenssjuka kan underlättas genom utbildning och samtalsgrupper. Det visar en avhandling vid Lunds universitet.

 

Signe Andrén, doktor i medicinsk vetenskap, har i sin avhandling studerat närstående till demenssjuka. Hon har undersökt hur de mår och försökt skapa förutsättningar för att de ska ha så liten börda och känna så god tillfredsställelse som möjligt.

 
Hon har bland annat genomfört en studie med fem veckors psykosocial intervention. Efteråt har deltagarna haft möjlighet att delta i samtalsgrupper med en kurator i tre månader. Resultatet har följts upp efter 6 och 12 månader.
Interventionen genomfördes under fem veckor, två timmar varje gång, och omfattade följande moment:

  • Introduktion. Sekretess. Undervisning om demens följd av diskussion om problem och svårigheter som deltagarna upplevt.
  • Depression och förvirring. Utredning om demens.
  • Hjälp och stöd från kommunen. Planering för framtiden.
  • Kommunikation och förståelse hos personer med demens. Att främja positiva attityder mot demenssjuka. Hur hanterar man påfrestande beteenden?
  • Interaktion och kontaktskapande med demenssjuka. Möjligheten att utveckla nya kunskaper och förmågor. Ta hand om dig själv.

Ett särskilt utbildningsmaterial med ett kompendium och 200 bilder (powerpoint) hade tagits fram.

 
Deltagarna valdes ut från två jämförbara stadsdelar i Malmö. I kontrollgruppens stadsdel fanns ingen utbildning för närstående till demenssjuka. Båda grupperna rekryterades genom brev till personer som hade någon form av hemtjänst, bodde i sitt eget hem och hade en närstående med huvudansvar för vården.

  De som ville delta fick hembesök av en sjuksköterska och erbjöds läkarundersökning om de hade minnesproblem. 378 personer fick diagnosen demenssjukdom.

 

I interventionsstudien deltog 153 närstående och i kontrollgruppen 155 personer. Den närstående kunde vara make eller maka, son, dotter eller vän. I snitt använde de 11 (interventionsgruppen) till 14 (kontrollgruppen) timmar i veckan för hjälpen. Tre instrument användes för att mäta deras upplevelser och hälsa:

  • Caregiver Burden Scale skattade den upplevda bördan av vården.
  • Carers' Assessment of Satisfaction Index (CASI) mätte den närståendes tillfredsställelse.
  • De närståendes subjektiva hälsa mättes med Nottingham Health Profile scale.

Resultaten visar att börda och tillfredsställelse kan påverkas av intervention, framhåller Signe Andrén. Vid uppföljningen efter 6 månader hade de närståendes börda minskat och skillnaderna kvarstod efter 12 månader jämfört med kontrollgruppen.

  Andelen med låg grad av börda (belastning) ökade från 21 procent till 30 procent i interventionsgruppen, men var oförändrad i kontrollgruppen efter 6 månader.

  Upplevelsen av besvikelse var oförändrad i interventionsgruppen. I kontrollgruppen ökade den från 30 procent till 48 procent.

 
Det har också betydelse för förbättringen att interventionen kommer tidigt i demensutvecklingen. Svårigheter tycks kunna påverkas av information och undervisning, sammanfattar Signe Andrén. 



Referens:

Andrén, S. Family Caregivers of persons with dementia. Experiences of burden, satisfaction and psychosocial intervention.

Lunds universitet. Medicinska fakulteten. Doctoral Dissertation Series 2006:10.

 

Undervisningsmaterialet med kompendium och powerpointbilder kan köpas via signe.andren@med.lu.se


Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 17 februari 2010 - 05:38 © Äldre i centrum
Loading   Sökning pågår