De flesta är överens: kostnaderna för vård och omsorg ökar kraftigt när 1940-talisterna kommer upp i åldrarna. Olika förslag på äldreomsorgsförsäkringar har presenterats.

Behovet av äldreomsorg kommer att öka med 40-talisterna – det är de flesta överens om. Den största belastningen inträffar på 2020-talet. Då väntas äldreomsorgens andel av BNP stiga från dagens 3,5 till 5 procent. Drygt en 40-procentig ökning. Varifrån ska pengarna tas?

  – Det finns två vägar att gå. Antingen göra som idag och betala när behoven uppkommer. Eller på något sätt fondera medel tills påfrestningarna blir stora.

  Det säger Stefan Ackerby, biträdande chefsekonom hos Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). 
  De som vill börja spara nu tycker också att det är bråttom. Flera olika debattörer har lagt fram förslag de senaste åren. Alla vill ha någon form av äldreomsorgsförsäkring eller äldrefond.

 
Riksförsäkringsverket och dess tidigare generaldirektör Anna Hedborg har föreslagit en statlig lösning med öronmärkta pengar i en modell som liknar AP-fonderna. Andra litar inte på staten – pengarna kan plötsligt gå till andra ändamål. De vill gå via försäkringsbolagen.
  Dit hör Socialstyrelsens förre generaldirektör Claes Örtendahl som tillsammans med Gunvall Grip (tidigare Folksam) utarbetat ett förslag för Sveriges Försäkringsförbund. Dit hör också konsulten Leif Hansson (Skandia-förflutet), som presenterat en rapport i år, finansierad av Svenskt Näringsliv.

Vad är då förslagsställarna överens om? Stefan Ackerby:

  – De flesta är överens om problembeskrivningen, det vill säga att det blir en jättestor kostnad. Därför måste dagens medelålders betala för sin ålderdom för att inte de unga i framtiden ska bli för hårt belastade.

  – De som är optimistiska om hälsoutvecklingen tror att det kommer att kosta mindre, pessimisterna tror att det blir ännu dyrare.

 
Vare sig pengarna samlas in av staten eller av försäkringsbolagen anser de flesta att det måste vara obligatoriskt att delta. I praktiken en form av skatt alltså.

  Även i bolagsmodellen skulle premien vara lika och ingen kunna nekas försäkring. Utbetalning skulle ske bara vid behov, liksom i en brandförsäkring. Startåldern för inbetalningen ligger i förslagen runt 45-50 år och flera anser att den bör pågå livet ut.

LO har diskuterat en generationsfond med inbetalning mellan 50-70 år. SKL har skissat på en modell liknande RFV:s med en avgift på 2-4 procent för alla löntagare.

  Hittills verkar koncentrationen ha legat på ihopsamlandet av pengarna. Vad inom äldreomsorgen de ska användas till är mera oklart. Örtendahl/Grip tar upp tre möjliga alternativ:

• Serviceförsäkring
• Avgiftsförsäkring (för att betala en del av kommunala avgifter)
• Samlad äldrevårdsförsäkring

Leif Hansson anser att de ska gå till den tunga vården i särskilt boende som ett komplement till kommunens insatser. Stefan Ackerby:

  – Det är mycket viktigt att klargöra vad äldreomsorgsförsäkringen omfattar och hur pengarna ska utbetalas.

  Om man väljer modellen med försäkringsbolagen tror han att biståndsbedömningen blir den stora knäckfrågan. Leif Hansson vill att biståndet ska bedömas gemensamt av försäkringsbolagen, staten och kommunen. Det är Stefan Ackerby mycket tveksam till. Samtidigt tror han inte att försäkringsbolagen kommer att nöja sig med att bara betala ut pengar till något som kommunen ensam bestämt.

 
Personligen anser Stefan Ackerby att kommunalskatten måste ligga i botten:

  – Ovanpå det kan man laborera med öronmärkta skatter i olika lösningar. Det är ett sätt att skapa legitimitet för systemet och för ökade kostnader. I tredje hand – på marginalen – kan man tillåta privata, frivilliga försäkringar som tillägg.

Stefan Ackerby framhåller att det inte bara handlar om mer pengar. Det måste också finnas många fler som vill arbeta i äldreomsorgen. Inte minst finns det en regional aspekt. SKL:s trendframskrivning visar att i vissa kommuner i norra Sverige skulle halva den yngre befolkningen behöva arbeta i äldreomsorgen.

 
Ändå är det svårt att få gehör bland politikerna för långsiktiga frågor. De värjer sig mot att vidta åtgärder nu som ska lösa problem om femton år.

  – När vi ordnar seminarier är det en livlig diskussion, men hemmavid tar årets budget överhanden, konstaterar Stefan Ackerby.

Referenser:

Socialförsäkringsboken 2001. Tema: Välfärd på äldre dar.

Riksförsäkringsverket.

Lovar och försäkrar.

Grip, G och Örtendahl, C. Sveriges Försäkringsförbund, 2000.

Lyssna till regnet innan det faller.

Hansson, L. Svenskt Näringsliv, 2005.