Kompetensen ska höjas med lyft och stege

Ethel Lanesjö, journalist
Nyckelord: Organisation och lagstiftning


Kompetens är ordet för dagen. Förslag läggs och miljarder satsas för att höja nivån hos äldreomsorgens personal.

 

Att en betydande del av personalen i äldreomsorgen har otillräcklig utbildning för sitt arbete är ingen nyhet. Av de undersköterskor och vårdbiträden som rekryterades 2003 hade hälften omvårdnadsutbildning och hälften en annan gymnasieutbildning. Bland redan anställda har drygt sex av tio omvårdnadsutbildning.

 
Likaså är det väl känt att stora pensionsavgångar väntar fram till år 2015 när behovet av vård samtidigt förväntas öka. År 2003 var till exempel nästan en tredjedel av de fast anställda vårdbiträdena 55 år och äldre enligt Svenska Kommunförbundet (nu SKL).

 

Vad görs? Regeringen gav 2002 nio myndigheter i uppdrag att ta fram en gemensam plan för kompetensförsörjning inom kommunernas vård och omsorg för äldre och funktionshindrade. Arbetet samordnades av Socialstyrelsen med Gert Alaby som projektledare och sammanfattas i skriften ”Investera nu!” från 2004. Den innehåller bland annat ett förslag kallat Omsorgslyft. Den femåriga satsningen beräknas kosta drygt 4,5 miljarder och ska innehålla:

  • Bättre ekonomiska förutsättningar för studier knutna till yrkeslivet.
  • Kraftigt utökad gymnasial utbildning i yrkesämnen inom vård och omsorg i vuxenutbildningen.
  • Utökning av den kvalificerade yrkesutbildningen (KY) inom vård- och omsorgsområdet.
  • Möjligheter för fler anställda med högskoleutbildning av få vidareutbildning.

Några beslut om Omsorgslyftet har inte tagits hittills av regering och riksdag. När äldreomsorgsminister Ylva Johansson tillträdde lanserade hon en egen idé: Kompetensstegen för kvalitets- och kompetensutveckling i vård och omsorg om äldre. Drygt en miljard satsas under tre år, 2005-2007, genom att kommunerna får göra avdrag på skattekontot för de pengar de tilldelas.

 
Alla kommuner utom två har anmält intresse från starten. Pengarna fördelas av en nyinrättad statlig kommitté och kan bland annat användas för:

  • Utbildning på arbetsplatsen och validering av faktisk kompetens.
  • Utveckling av utbildning som anpassas till äldreomsorgens förändrade och framtida behov.
  • Användning av IT och ledarskaps- och handledarutbildning.

Bra idéer ska belönas mer än stort utbildningsbehov har ministern förklarat. Pengarna är inte avsedda för grundutbildning – vårdbiträden och undersköterskor står ändå i fokus.

  Kommittén för kompetensstegen har också i uppdrag att ta fram en modell med påbyggnadsbara utbildningsmoduler för personal i äldreomsorgen. En arbetsgrupp med deltagare från bland annat fackförbunden, arbetsgivarna och Socialstyrelsen leds av sekreterare Lena Nydahl.

  Utbildningen ska utgå från verksamhetens behov och vända sig till vuxna på deras arbetsplatser dit lärarna förväntas komma. Arbetet blir en del av studierna och vikariekostnaderna hålls nere förklarar Lena Nydahl.

 

Varje utbildningsmodul ska ge någon form av kompetensbevis. Avsikten är att skapa ett nationellt system som är gångbart i alla kommuner. Ett förslag kommer att lämnas till regeringen om något år.

 
Martin Färnsten, huvudsekreterare i kommittén för kompetensstegen:

  – Vi behöver flera vägar för att klara kompetensutvecklingen. Modulerna ska vara ett komplement till ungdomsskolan och till det ordinarie vuxenutbildningssystemet.

  Kompetensbevis diskuteras även av fackförbundet Kommunal som har ett rådslag bland medlemmarna om kompetensutveckling.

 
I en uppföljning av ”Investera nu!” arbetar Socialstyrelsen vidare med yrkeskrav. Ett förslag blir klart under hösten, enligt Gert Alaby. Syftet är att formulera en ny kompetensnivå för omvårdnadspersonal i äldreomsorgen. 
Skolverket gör också en översyn av gymnasiets omvårdnadsprogram.


Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 09 januari 2010 - 21:08 © Äldre i centrum
Loading   Sökning pågår