Pilotprojekt stötte på problem

Ethel Lanesjö, journalist
Nyckelord: Organisation och lagstiftning, Sjukvård


Det är långt kvar till öppna prioriteringar i äldreomsorgen. Den slutsatsen drar forskaren Per Rosén efter att den första etappen av ett pilotprojekt avslutats.

 

Sju kommuner i Skåne har deltagit med stöd från FoU Skåne och Prioriteringscentrum i Linköping. Hässleholm, Hörby, Kävlinge, Skurup, Svedala, Tomelilla och Vellinge har ingått i projektet som startade hösten 2004. Uppgiften var att pröva om det är möjligt att utarbeta en modell för öppna prioriteringar med rangordningslistor liknande dem som tagits fram av landstinget i Östergötland.

  En arbetsgrupp på verksamhetsnivå har bestått av bland annat biståndshandläggare, sjuksköterskor, vårdbiträden och arbetsledare. Projektet har också haft en ledningsgrupp med förvaltningschefer och ledande politiker.

 
Forskaren Per Rosén, som varit observatör under arbetet för att dokumentera processen konstaterar: 

  – Medvetenheten är inte så stor bland personalen om de problem som väntar. Den växte under projektets gång. I början ansåg man att äldreomsorgen skulle vara som den är. Inget gick att ta bort.


Han framhåller också problemet med två lagstiftningar, socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen.

  – Den konflikten byggs också in i den närsjukvård som nu växer fram på många håll.

  Per Rosén frågar sig om det alls går att rangordna mellan omvårdnad och servicetjänster.

  – Servicen kommer alltid att få stryka på foten i ett bekymmersamt läge. Däremot kan man prioritera inom kommunernas sjukvård. Mycket mer går att göra för att minska läkemedelskostnaden.

 
I projektets andra del ska varje deltagande kommun arbeta med egna prioriteringar utifrån det basmaterial som kom fram i det första steget.
Anne-Marie Erlandsson (S), ordförande i socialnämnden i Kävlinge, har ingått i styrgruppen. Hon hoppas på en fortsättning, men anser att det underlag som kommit fram hittills inte går tillräckligt långt:

  – Det innehåller inget kontroversiellt. Människor förväntar sig att man ska diskutera vad som ska hända och jag är inte rädd för den diskussionen.

 
Anne-Marie Erlandsson känner sig lite besviken över resultatet eftersom entusiasmen var stor från början. Tiden har varit för kort. Att ett halvår är för kort tid för så svåra frågor anser också konsulten Karin Lund, företrädare för Prioriteringscentrum. Hon tycker ändå att det varit värdefullt att biståndsbedömare, enhetschefer och undersköterskor deltagit i samma diskussion:

  – Det har grundlagt en känsla av att problematiken är viktig och gett insikt om att man gör val hela tiden. Nu görs de omedvetet eller utifrån en kultur i vården och omsorgen.

 
Karin Lund framhåller också att det finns för lite kunskap om effekterna av arbetet i äldreomsorgen:

  – Det är dålig evidens i sjukvården men ännu sämre i kommunerna.

  Hon efterlyser också konsekvensbeskrivningar. Vad händer om man tar bort den sociala servicen?


Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 09 januari 2010 - 21:08 © Äldre i centrum
Loading   Sökning pågår