Harmonisk bild av Sverige ifrågasätts

Emilia Forssell, fil. dr. & lektor vid Ersta Sköndal högskola
Nyckelord: Socialt arbete, Organisation och lagstiftning, Åldrandet/Socialgerontologi


Tillit är kittet för ett välfungerande samhälle. Internationellt sett är Sverige känt för en hög grad av tillit, en bild som nu utmanas av forskare vid Ersta Sköndal Högskola.

 

Tillit människor emellan beskrivs ibland som själva fundamentet för ett välfungerande samhälle. Sådan tillit är en färskvara (om än med lång hållbarhet) och en produkt av både historiska erfarenheter och djupgående sociala förändringar.

  Social tillit är också ett forskningsområde som växer internationellt. I Sverige ligger det ännu i sin linda mycket beroende på en utbredd uppfattning att välfärdsstaten av nordisk typ är oproblematisk ur tillitshänseende.

 
I den mån svenska förhållanden har studerats är också bilden entydig. Här, liksom i övriga nordiska länder, finns en hög grad av generell tillit uttryckt i exempelvis ett vitalt civilsamhälle, låga nivåer av korruption samt en stark tilltro till de politiska institutionerna bland befolkningen.

 
På nationell nivå finns dock givetvis kunskaper om skillnader i befolkningen, till exempel när det gäller tillgången till resurser av olika slag. Också medborgarnas syn på lokalstatliga organisationer och tjänstemän präglas allt mer av den differentiering, specialisering och komplexitet som vidhäftar sociala roller i det moderna samhället överlag.

 

Respekten för och tilliten till sociala roller minskar i väst. Människor betraktar allt oftare välfärdsbyråkrater som personligt ansvariga för sina ageranden. Sådana tendenser är en del i förklaringen till att offentliga välfärdsorganisationer i allt högre utsträckning måste bidra till att skapa tillit hos medborgarna, exempelvis genom att tydligt artikulera ideal om samverkan, medbestämmande och goda relationer med brukare eller klienter.

 
”All samverkan förutsätter tillit”, påminner oss den polske sociologen Piotr Sztompka. Samtidigt inrymmer som varje möte mellan medborgare och tjänsteman inom välfärdsstatlig organisation en maktdimension som i sig utmanar den omhuldade, ideala tillitsrelationen.

  Inte minst biståndsbedömning och kontrollmekanismer inom socialtjänstens byråkrati synliggör denna maktrelation och utmanar tillitsrelationen. Tillit är, betonar Sztompka, irrelevant när full kontroll råder.

 

Det är, kort sagt, hög tid att utmana den internationellt gångbara men inte helt förtjänta harmoniska bilden av svenska tillitsförhållanden. Vid forskningsavdelningen vid Ersta Sköndal högskola har arbetet med ett mångårigt forskningsprojekt inletts där tillit i olika former och på olika samhällsarenor skall undersökas i en omfattning som inte tidigare har gjorts i vårt land.

 

En utgångspunkt för arbetet är att problematisera gamla välkända indelningar av människor i olika problemkategorier och istället anta ett medborgarperspektiv i den meningen att individernas upplevelser av tillhörighet, delaktighet och sammanhang sätts i centrum. Här avses alltså med begreppet medborgare någonting annat och betydligt mer vardagligt än de juridiska aspekterna (alla som lever i Sverige är ju inte svenska medborgare).

 
Det gäller nu både att identifiera de tillfällen i människors liv där tillit aktiveras och att ringa in de sociala arenor där tilliten blir synlig. I forskningen om tillit vid Ersta Sköndal högskola kommer arbetslivet, lokalstatens organisationer, föreningslivet och familjen att stå i blickfånget.

 
Tillit är historiskt skapat och påverkas av sociala förändringar. Därför är det intressant att studera den hos just de äldre medborgarna som har erfarenheter av stora förändringar.
 
Omsorgsbehövande äldre är särskilt intressanta att studera ur tillitshänseende, eftersom omsorg skapar, alternativt raserar, tillit hos de berörda i hög grad. Omsorgsmottagare är delaktiga i en högst konkret men samtidigt passiv tillitsakt och det är en empirisk fråga i varje enskilt fall om denna akt motsvaras av ett inre tillstånd präglat av tillit till omsorgsgivaren eller omgivningen i övrigt.

 

Inom ramen för ovan nämnda forskningsprogram om social tillit planerar jag att bygga vidare på resultaten av mitt eget avhandlingsarbete. Jag undersökte omsorgsmönster kring äldre från olika länder som invandrat sent i livet, med utgångspunkt i de hjälpgivande anhörigas erfarenheter och upplevelser och med fokus på familjernas relationer med den offentliga äldreomsorgen.

 
Jag fann bland annat omhuldade familjeideal, med hänvisningar till kulturella traditioner.
Samtidigt tillgodoser man de äldres omsorgsbehov på nya sätt, i en ny kontext och i en egen integrationsprocess efter en migration. Intervjupersonerna, som själva invandrat relativt nyligen, hyste ofta en uppfattning om känslomässigt svala relationer mellan generationerna i svenskfödda familjer. Kunskaperna om svensk offentlig äldreomsorg var också små.

 
Tillit var strängt taget en kvalitet som ofta saknades i relationen mellan invandrade familjer och offentlig äldreomsorg. Detta väckte mitt intresse för fortsatta studier om tillit och omsorg.

   Hur kommer äldres tillit eller misstro till olika omsorgsgivare (familj, lokalstat och marknad) till uttryck i deras val av omsorgsgivare? Finns det skillnader mellan olika kategorier äldre? I vilken mån gror eller dämpas delaktighet och tillit, isolering och misstro i omsorgssammanhang?

 
Utgångspunkten för mitt fortsatta arbete är att omsorgen kring äldre både speglar och berör tillitsrelationer av olika slag mellan dem själva och omgivningen i form av andra familjemedlemmar, lokalstaten och delar av marknaden. Att öka kunskaperna om äldres erfarenheter i termer av tillit är att komplicera såväl bilderna av hur det är att åldras i Sverige som att vara medborgare i den svenska välfärdsstaten.



Fotnot:

”Lokalstat” inbegriper förutom lokalt baserade statliga organisationer också kommunala och landstingskommunala organisationer.

 

Referenser:

Forssell, Emilia (2004): Skyddandets förnuft. En studie om anhöriga till hjälpbehövande äldre som invandrat sent i livet.

Akad. Avh. Stockholms universitet: Institutionen för socialt arbete.

 

Svedberg, Lars & Trägårdh, Lars (2006): Social Trust in Sweden. A Research Program.

Ersta Sköndal Högskola.

 

Sztompka, Piotr (1999): Trust. A Sociological Theory.

Cambridge University Press.


Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 17 februari 2010 - 05:39 © Äldre i centrum
Loading   Sökning pågår