Vattna ett frö av vishet – gerotranscendens i praktiken

Barbro Wadensten, fil. dr. & sjuksköterska, högskolan i Gävle
Nyckelord: Åldrandet/Socialgerontologi, Socialt arbete


Sjuksköterskan Barbro Wadensten berättar hur man kan befrämja gerotranscendens i vården.

 

Gerotranscendens är en teori utvecklad av Lars Tornstam, professor vid Uppsala universitet. Teorin ger en helt ny förståelse av vad utvecklingsprocessen mot åldrande är och vad åldrandet kan innebära. Den ger ett nytt sätt att förstå det friska åldrandet.

 
I teorin beskrivs att alla individer kan utvecklas mot gerotranscendens och att det är en process som sker kontinuerligt. En individ kan känna och uppvisa vissa förändringar i sitt sätt att vara och sitt sätt att uppleva olika saker vilket kan kallas tecken på gerotranscendens.

 
Gerotranscendens innebär en förändring i värderingar och tankar om livet från ett materialistiskt och rationellt synsätt till ett mera andligt och gränsöverskridande perspektiv, och som vanligtvis åtföljs av en ökad livstillfredsställelse.

 

Om alla bär på ett frö till vishet, som Tornstam formulerar det, så är det viktigt för personalen att ”vattna” detta frö hos de äldre personer man möter i sitt jobb. Allt för att hjälpa dem i processen mot gerotranscendens. Det kan göras genom att som personal bidra till att skapa de rätta betingelser för att fröet till vishet ska få växa.

 
Det är här de guidelines som jag har utarbetat kommer in. De är olika sätt som kan bidra till att främja utvecklingen mot gerotranscendens. Det handlar bland annat om att välja samtalsämnen som får den äldre personen att reflektera mera över sitt liv och genom det underlätta och främja personens personliga utveckling. Det handlar också om att minska fixering på kroppen och på sjukdomar, samt att introducera nya typer av aktiviteter för de äldre.

 
Mina guidelines är uppdelade i tre olika områden:

1. Individuella

Åtgärder och sätt att bemöta som den enskilda personalen kan göra i mötet med den enskilde äldre personen: 

  • Acceptera möjligheten att ett sätt att vara som överensstämmer med tecknen på gerotranscendens är normala tecken på åldrande.
  • Minska tankar och fixering på kroppen och sjukdomar.
  • Tillåt andra definitioner av tid och rum.
  • Tillåt tankar och samtal om döden.
  • Välj samtalsämnen som underlättar och främjar den äldre personens personliga utveckling.

2. Organisatoriska aspekter

Handlar om vad personal tillsammans behöver tänka på i den dagliga organiseringen av arbetet, till exempel uppmuntra och underlätta stilla och lugna stunder.

 

3. Aktiviteter

Handlar om aktiviteter som personal kan arrangera. Acceptera, skapa och introducera nya typer av aktiviteter, till exempel:

  • Samtalsgrupper om åldrandet.
  • Reminiscensgrupper.
  • Meditationsgrupper.

Alla som bor på äldreboenden har en eller flera sjukdomar och handikapp. Det är ju oftast orsaken till att de är där. De ska naturligtvis få den medicinska behandling, den rehabilitering och den omvårdnad de behöver med anledning av de sjukdomar och handikapp de har, det är självklart.

 
Det är dock onödigt att helt fokusera på sjukdomar och problem. Att alltid rutinmässigt fråga och prata om hälsan och problem med olika sjukdomar eller handikapp leder till en fokusering på sjukdomar. 
Dessa samtal kan påverka så sjukdomar och hälsoproblem blir det viktigaste att prata om. Det kan bli så att sjukdomar är det enda som samtal handlar om, och en fokusering på problem med kroppen kan leda till att problemen ”växer”.

  Kroppen, dess funktioner och sjukdomar blir det livet cirkulerar runt. Det är viktigt att personal är medveten om och tänker på att valet av ämne styr samtalen och även påverkar den äldres tankar.

 
Om intentionen är att stimulera utvecklingen mot gerotranscendens så måste samtalen innehålla annat än prat om sjukdomar. Ett exempel är att på morgonen fråga vad den äldre personen drömt under natten.

 

Att tänka tillbaka på det man drömt under natten kan starta en bearbetning av drömmen som leder till en förståelse av drömmen och som ger ett tillfälle till självkonfrontation och personlig utveckling.

 
Andra samtalsämnen kan vara att prata om den äldres barndom och uppväxt. Att tänka tillbaka på barndomen och reflektera kan bidra till en omvärdering och omgestaltning av händelser och upplevelser man varit med om.

  Äldre tänker en hel del på barndomen och många vill prata om hur det var förr. Genom att som personal då ställa frågor om den äldre personens liv och utveckling så kan processen av den personliga utvecklingen gynnas. Och genom detta kan den äldre komma till en förståelse av sitt liv.

 
Att stödja äldre människor i en personlig utvecklingsprocess i det friska, naturliga åldrandet diskuteras inte speciellt ofta. 
Det betraktas inte som en viktig aspekt av äldreomsorgen och ses därför heller inte som någon arbetuppgift för personalen. Detta trots att det i offentliga sammanhang diskuteras att individer ska stödjas och att personal ska ha ett helhetsperspektiv.

 
Äldre bör få hjälp att reflektera och ”summera” sina liv. De här idéerna, som presenteras i form av guidelines, kan tyckas enkla och lätta att införa. Men att införa teorin och guidelines på ett äldreboende eller i en hemtjänstgrupp innebär att de flesta av personalen behöver ändra sitt teoretiska perspektiv på åldrande.

  Det handlar för de flesta om att ändra sin attityd om vad åldrandet innebär, vad som är viktigt för äldre och vad som är viktigt i vård och omsorg av äldre. Det handlar alltså om en stor förändring.


För äldreomsorgens chefer är det viktigt att tänka på att en förändring som handlar om att införliva ett annat perspektiv, tar tid. Det är också någonting som inte bara kan beslutas eftersom det handlar om en förståelse av åldrandet. Det har konsekvenser för hur arbetet bör organiseras och kräver även ett nytt beteende hos personalen.

 

För att kunna förändra sitt bemötande och sin syn på åldrandet behöver personalen kunskaper, både om det naturliga åldrandet som beskrivs i teorin om gerotranscendens och om guidelines. Det krävs också diskussioner på arbetsplatsen om hur arbetet bör organiseras. Att börja använda guidelines kan vara ett sätt för personalen att utveckla såväl innehållet i äldreomsorgen som innehållet i yrket.

 


Referens:

Utförligare beskrivning av Barbro Wadenstens guidelines finns i hennes avhandling Gerotranscendence from a Nursing Perspective – from Theory to Implementation

(Uppsala universitet 2003).


Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 17 februari 2010 - 05:39 © Äldre i centrum

Tillbaka till Nr 3/2006 • Etik i praktik »




FAKTA | Gerotranscendens

En teori som beskriver en väg till det goda åldrandet, där rädslan för den egna döden minskar och man får en stark känsla av samhörighet med världsalltet, kosmos.

Loading   Sökning pågår