Då ett plus ett är mer än två

Inger Raune, chefredaktör
Nyckelord: Socialt arbete, Hemtjänst och social verksamhet


Hörseln kan kompensera en synskada – synen kan ”hjälpa till” vid en hörselnedsättning. Följderna blir därför särskilt allvarliga när båda sinnena går förlorade.

 

Kvinnan som är på besök hos distriktsläkaren säger att hon har börjat höra ännu sämre. Hon kan inte längre uppfatta vad folk säger. Kvinnan har länge haft en svår hörselnedsättning men har genom åren lärt sig att ”höra” genom att läsa på läppar. Det är synen som har försämrats. Nu när hon inte längre ser läpprörelserna uppfattar hon det som om det är hörseln som ytterligare har försämrats.

 
Omkring 20 000 äldre personer är dövblinda i Sverige.

  – Studier visar dock att antalet är betydligt fler och att dessutom mörkertalet är stort, säger Lena Hammarstedt, chef för Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor.

 

En avgörande anledning att starta kunskapscentret för snart fyra år sedan var att personer med dövblindhet hade svårt att få adekvat och tillräckligt stöd. Det är fortfarande svårt, vilket bland annat beror på bristande kunskap i kommunerna om funktionshindret och behoven.

  – Det är många gånger svårt att föreställa sig hur det är att leva med en kombinerad syn- och hörselnedsättning, det vill säga dövblindhet, säger Lena Hammarstedt.

  – Sinnena hörsel och syn kompenserar varandra när en nedsättning uppstår och förlorar man båda sinnena är effekten betydligt mer än ett plus ett! Kunskap behövs om detta funktionshinder som många gånger också leder till social isolering och depression.

 
Vid Nordiskt Ledarforum i Reykjavik i maj 2007 antogs följande definition av dövblindhet:

  • Dövblindhet är ett särskilt funktionshinder.
  • Dövblindhet är en kombination av funktionsnedsättningar av syn och hörsel.

Det begränsar en persons aktiviteter och inskränker full delaktighet i sådan grad att samhället behöver underlätta med specifika serviceinsatser, miljömässiga förändringar och eller tekniska lösningar.

  – Äldre människor med dövblindhet vill ofta bo kvar hemma så länge som möjligt, säger Lena Hammarstedt. Men om det ska fungera måste äldreomsorgen förstå och se vilken form av stöd som behövs, till exempel med praktiska saker som att betala räkningar. Eller att hemtjänstpersonalen inte får ändra på var möbler och andra saker står där hemma.


 
– De multipla effekterna av det dubbla funktionshindret är fortfarande många gånger okända inom äldreomsorgen. Personalen frågar sig varför den äldre kvinnan inte vill lämna bostaden och gå ut. Hon har kanske starka glasögon och hör dåligt, något som kan leda till att hon är rädd att lämna sin invanda och kända miljö.

  – Bristen på kunskap leder också till att det inte är alldeles ovanligt att personalen på ett äldreboende ser personen med dövblindhet som dement, vilket bland annat leder till att personen i fråga inte får den speciella hjälp som funktionshindret kräver.

 

Lena Hammarstedt arbetar just med att sprida kunskap om vad dövblindhet innebär och vilka stöd som krävs för att livet ska fungera. En viktig uppgift är att påverka landstingen på ett sådant sätt att kompetens inom området byggs upp i form av till exempel dövblindteam.

  – Det är också viktigt att vi hittar alla personer som har detta funktionshinder så att de kan få stöd. I dag finns ett utvärderat instrument – som är enkelt att hantera – för att identifiera personer med allvarlig kombination av syn- och hörselnedsättning.

 
Ett antal frågor, eller snarare påståenden, ställs direkt till den äldre personen. Sju påståenden om hörsel och sju om synen, till exempel: Personen hör inte när någon knackar eller ringer på dörren. Har klagat över försämrad hörsel. Har svårt att hitta saker i hemmiljö på grund av dålig syn. Har klagat på försämrad syn.

  Om minst två (av sju) påståenden stämmer in på varje del bedöms personen ha funktionshindret dövblindhet.


Det Nationella Kunskapscentret för Dövblindfrågor utbildar personal i kommunerna.

  – Vi är så få här, fem anställda, så vår idé är att utbilda nyckelpersoner som i sin tur kan utbilda. För utbildning behövs. Jag är övertygad om att det också är billigare att göra rätt än fel. Plus att det är tillfredställande för personalen att veta att de gör rätt.


Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 17 februari 2010 - 05:41 © Äldre i centrum

Tillbaka till Nr 3/2007 • Se och höra »




FAKTA | Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor

Regeringen gav 2003 Resurscenter Mo Gård AB i uppdrag att utveckla detta kunskapscenter. En viktig samarbetspartner är Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB). Kunskapscentret ansvarar för att ge personal inom landsting och kommuner utbildning i samspels- och kommunikationsutveckling för personer med dövblindhet.


Mer information: www.mogard.se

Loading   Sökning pågår