I väntan på vård

Ethel Lanesjö, journalist
Nyckelord: Organisation och lagstiftning, Sjukvård


Köerna till ögonspecialister ökar. Däremot är köerna till gråstarrsoperation och utprovning av hörapparat kortare än förra året. Det visar en rapport från Sveriges Kommuner och Landsting.

 

Väntetider i Vården startade som ett projekt 1999 för att följa upp den begränsade vårdgarantin från 1992 och 1996. Att mäta väntetider visade sig inte vara så lätt. I specialistvården krävdes definitioner och klassifikation. Primärvården hade ingen registrering av uppgifter.

  – Nu har snart tio år gått och det kommer säkert att ta ytterligare några år innan det fungerar riktigt bra, det tror Berlith Persson, utvecklingsledare på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

 
Den nuvarande vårdgarantin som trädde i kraft 1 november 2005 ställde tydliga mål (se faktaruta ») och arbetet lades om utifrån det. En förbättrad databas, ny hemsida för presentation av resultaten och ny nationell förvaltningsorganisation tas i bruk i höst.

  Trots det saknas fortfarande gemensamma IT-system för landets regioner och landsting där uppgifterna kan hämtas direkt och föras samman till den nationella översikten. Till dess får man använda sig av rapportörer och av ansvariga för sjukhus och landsting. Mer än 2000 personer är inblandade i processen.

  – En gigantisk organisation, kommenterar Berlith Persson.

 

Inlämningen av uppgifter varierar både mellan specialiteter och landsting. Svarsfrekvensen är idag drygt 90 procent från ungefär hälften av alla regioner och landsting.

 
För att ta exemplet ögonvård har privata specialister i Stockholm och delvis i Skåne inga krav i sina lokala avtal på att vara anslutna till det nationella rapporteringssystemet. Även för utprovningen av hörapparat finns ett mörkertal eftersom rehabiliteringsenheter och hjälpmedelscentraler saknar datasystem.

 
Berlith Persson poängterar att vårdgarantin är en garanti om maximal väntetid, inte en garanti om vård och behandling. Vårdbeslut med prioriteringar tas av läkaren tillsammans med patienten som vanligt.

  Den som får vänta längre på behandling än den garanterade tiden ska få hjälp att finna en annan vårdgivare och kan också själv söka via den nationella webbsidan. Vårdgivaren måste ha avtal med landstinget för att pengar ska följa med för både behandling och resa.

 

Enligt SKL:S senaste rapport med uppgifter från 30 april i år hade drygt 57 000 personer väntat längre än 90 dagar på ett specialistbesök. Nära 23 000 hade väntat mer än 90 dagar på behandling.

  Det finns stora variationer mellan olika landsting och regioner. Mellan 3 och 12 personer per 1000 invånare hade väntat mer än 90 dagar på specialistbesök. Motsvarande siffror för behandlingar är 0 till 6 patienter. Västmanland och Kronoberg har varit framgångsrika när det gäller besök och Gotland ifråga om behandlingar.

 

Flera grupper arbetar på SKL:s uppdrag för att sjukvården ska bli mer likartad och jämförbar över landet. Professor Christer Bergquist, Västra Götaland, leder framtagningen av gemensamma medicinska indikationer eftersom det är stora variationer i medicinsk praxis. Socialstyrelsen och Svenska Läkaresällskapet medverkar i det arbetet.

  EyeNet Sweden (se faktaruta ») har till exempel arbetat med behandlingen av grå starr. Totalt finns det nu medicinska indikationer för ett 25-tal områden.

 
Remisshanteringen ses över av IT-strateg Harald Grönkvist, SKL. En grupp för information och kommunikation kring vårdgarantin leds av Bo Alm, handläggare på SKL.


Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 17 februari 2010 - 05:41 © Äldre i centrum
Loading   Sökning pågår