Ljudet kan återvända med implantat

Ethel Lanesjö, journalist
Nyckelord: Medicin, Hjälpmedel och tillgänglighet


Ett implantat i örats hörselsnäcka har goda effekter vid svår hörselskada. Allt fler äldre opereras nu med denna metod.

 

Implantat i cochlea, innerörats hörselsnäcka, gör det möjligt för döva och gravt hörselskadade att höra ljud och förstå tal. Redan 1971 presenterades denna metod på en medicinsk världskongress i Venedig av den amerikanske kirurgen William House. Han hade då opererat två patienter. Nyheten mottogs med största misstro av den församlade expertisen.

  Idag har omkring 150 000 personer i världen fått cochleaimplantat (CI), varav cirka 1300 i Sverige. Ungefär hälften är 65 år och äldre.

 
CI-metoden består av tre delar. I hörselsnäckan, som har vuxenstorlek redan vid födseln, sätts ett böjbart rör med elektroder in. Det är 2-3 cm långt och 0,5-1 mm i diameter. En inre mottagarenhet som står i kontakt med elektroderna opereras in bakom örat.

  Utanpå örat används en processor som ser ut som en hörapparat. Den har en mikrofon som tar in ljud och gör om det till elektriska signaler som omvandlas till radiovågor. Dessa radiovågor sänds till den inopererade delen under huden. Där görs radiovågorna om till elektriska signaler igen som går ut till elektroderna i hörselsnäckan.

 

I ett öra som fungerar normalt finns 15 000 hårceller. De påverkar 30 000 nervtrådar som går till hjärnan. Dövhet beror oftast på att hårcellerna inte fungerar. De kan ha förstörts eller inte funnits där från början. Cochleaimplantatets 12-20 elektroder ska alltså ersätta alla dessa hårceller.

  – Man kan säga att man har elhörsel istället för hårceller som vibrerar mekaniskt. Metoden ger återgivning av tal, även om inte alla nyanser går fram, säger professor Helge Rask-Andersen.

  – Att lyssna på musik fungerar inte så bra hittills. Hörseln blir inte heller så bra i stökiga miljöer. Forskning pågår för att förbättra ljudet. Det är inte lätt att helt ersätta hårceller.

 
Helge Rask-Andersen arbetar på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han leder forskningen i audiologens CI-team som består av en koordinator, läkare, audionomer, en logoped, en kurator, ingenjörer och en hörselpedagog.

 

Förmågan att höra ljud varierar. Det kan ha olika förklaringar. Många har inte så många nervtrådar. De försvinner med hårcellerna som påverkar nervtillväxten. Diskussioner pågår om att tillföra ett medel för nervtillväxt i implantatet.

  Det är också möjligt att de elektriska impulserna håller nerverna vid liv. Forskarna vet inte säkert ännu. De vet inte heller exakt hur stor betydelse antalet nervtrådar egentligen har. Att de behövs är säkert.

 
Det går också att kombinera implantat och hörapparat på olika öron. Det kan ge högre kvalitet på hörseln och i vissa fall en bättre musikupplevelse.

 
CI-metoden fungerar bra för döva barn som bör opereras så tidigt som möjligt, från tio månaders ålder. Enligt Helge Rask-Andersen kan 90 procent då följa en ordinär skolgång. Väntar man till tvåårsåldern klarar 70 procent detta. Vid sex års ålder klarar bara ett fåtal vanlig skola.

  – Det beror på att hörseln är så viktig för hjärnans utveckling, både för nervnätet och kopplingarna mellan nerverna, förklarar han.

 

Allt fler äldre opereras nu och med lika stor rätt som yngre anser han. Ingreppet kräver nedsövning och hjärtproblem kan då vara ett hinder. Samhällets kostnader för en operation på ett öra är omkring 350 000-400 000 kronor, inklusive rehabilitering.

 
Akademiska sjukhuset gör också hjärnstamsimplantat, när tumörer eller frakturer förstört båda hörselnerverna. En elektrodplatta sätts då mot hjärnstammen, där det finns hörselnervkroppar i en omkopplingsstation från hörselnerven till hjärnan.
Sedan 1994 har sjukhuset opererat 17 patienter. Totalt har 500 personer i världen sådana implantat.

 
En annan metod kan användas vid skador i mellanörat och hörselgången. En hörapparat förankras med en titanskruv i skallbenet. Ljudets vibrationer går via skallbenet in till hörselsnäckan. Ett tjugotal sådana operationer har utförts i Uppsala, men metoden har stor spridning i världen.

 
Flera forskningsprojekt för bättre hörsel pågår vid sjukhuset, bland annat transplantation av nervceller. Krokodiler och fåglar kan nybilda hårceller, men inte människor. Det har också bedrivits forskning kring nervtillväxtfaktorer för att se om det är möjligt att förbättra hörseln även med läkemedel.

 

Ett nytt forskningsprojekt om nanopartiklar har startat. Avsikten är att se om partiklarna kan laddas med olika substanser och bindas till olika delar i örat.

  På sjukhuset pågår också odling av en mänsklig hörselnerv. Man har fått fram stamceller och sett att nervtrådarna kan dela sig. Transplantation på djur prövas nu.


Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 17 februari 2010 - 05:41 © Äldre i centrum
Loading   Sökning pågår