Vardagens instruktörer hjälper utan remiss

Inger Raune, chefredaktör
Nyckelord: Hemtjänst och social verksamhet


När synen och, eller, hörseln försämrats så mycket att det hämmar vardagen, det är då vi instruktörer kommer in. Det säger Monica Ireholt ordförande i Syn-hörselinstruktörsföreningen-Sverige (SHIF).

 

Monica Ireholt är syn- och hörselinstruktör i Karlskrona. Till henne kan man man ringa och komma utan att ha remiss.

  – Målet med vårt arbete är att personen ska ges möjlighet att kunna klara sig hemma, trots funktionsnedsättningen. Vi ger stöd och hjälp så att han eller hon kan klara sin hygien, betala sina räkningar, klara den vanliga hemelektroniken, information om hjälpmedel och så vidare. Enkelt uttryckt är vi till för att ge hjälp till självhjälp för att personen ska klara vardagen.

 
Instruktörerna är till för alla åldrar, men oftast är det äldre personer de möter. De flesta syn- och hörselskadade personerna är 65 år och äldre. Det är också de som kan vara svårast att nå då de lätt blir isolerade och befinner sig utanför arbetsliv och skolans resurser.

  – Det är viktigt att påpeka att vi ser till hela människan inte bara funktionsnedsättningen. När det behövs ser vi till att kontakt tas med till exempel arbetsterapeut, hemtjänst, ledsagarservice. Vi ser också till att erbjuda stöd vid det ofta bristande självförtroendet.

 

Av de cirka 175 instruktörer som finns i Sverige är 140 medlemmar i SHIF. Instruktörerna är anställda av kommunen och målet är att det ska åtminstone finnas en i varje kommun – det vill säga minst 290 stycken.

  – Men eftersom vi inte är en lagstadgad kommunal resurs är tjänsterna för syn- och hörselinstruktören bland de första som ryker vid nedskärningar. Detta trots att vårt arbete ger besparingar i en annan ände, till exempel i form av minskat behov av hemtjänst, säger Monica Ireholt.

  – Det gäller för oss att få politikerna att förstå att nedskärning av våra tjänster inte innebär någon besparing. Inte ens på kort sikt!

 

Instruktörerna har ofta nära samarbete med landstingens syncentraler dit det krävs remiss för att få komma.

  – Vi kompletterar varandra, säger Monica Ireholt. För att komma ifråga för syncentralen måste du ha en ganska grav synnedsättning, max 0,3. Det innebär att endast 30 procent av synförmågan finns kvar.

  Som jämförelse tar hon gränsen för att få köra bil som är 0,5 – det vill säga när vi har hälften av synförmågan kvar får vi inte köra bil längre.


  – För oss instruktörer är det viktigt att komma in i ett tidigt skede för att hjälpa dem som själva upplever att de hindras av sin försämrade syn och hörsel. Annars hinner många tappa flera av sina vardagsförmågor. Det försvårar all form av rehabilitering och försämrar förstås livskvaliteten för personen i fråga.


Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 17 februari 2010 - 05:41 © Äldre i centrum

Tillbaka till Nr 3/2007 • Se och höra »




FAKTA | Syn-Hörselinstruktörsföreningen-Sverige

Syn-Hörselinstruktörsföreningen-Sverige har funnits i tjugo år, före 2006 under namnet Sveriges Heminstruktörsförening – Syn, respektive – Hörsel. Alla som upplever att de har en syn- och eller hörselnedsättning kan kontakta kommunens växel och få kontakt med en syn- och hörselinstruktör.

Loading   Sökning pågår