Den goda måltiden alltid möjlig

Gerd Faxén Irving
Nyckelord: Hälsa – ohälsa, Äldreboende, Demens, Hemtjänst och social verksamhet


Maten är sällan ett problem när man är frisk. Först när sjukdom inträffar ökar risken för näringsbrist. Gerd Faxén Irving pekar på fungerande exempel som visar att måltidssituationen i äldreomsorgen kan förbättras.

 

Matlagningsprogrammen i TV blir allt fler. Med härliga bilder på läckra maträtter har de närmast blivit ett inslag av underhållning i rutan. Enligt utställningen Se upp 2004 – om bildförståelse och visuell kommunikation på Nationalmuseum – är dock matreportagens och kokböckernas sensuella bilder främst till som ”tröst”. Med dagens stress är det få som tar sig tid att laga de åtföljande recepten. Maten skall endast konsumeras med ögat, som pornografi.

 
Matlagningsprogrammens mat står i skarp kontrast till den som erbjuds många äldre i hemmet (läs matlådor) eller i olika äldreboenden. Kvällstidningsreportagen om undermålig mat till äldre avlöser varandra.

 
Bodil Malmsten analyserar knivskarpt det svenska samhälle som en gång fanns och inte finns mer sedan vårdande instanser i olika form av ”care” övertagit de flesta uppgifter för service, medkänsla och hygglighet. Det är sorg och vemod i botten på alla känslor över att det blev som det blev (program – tryck stjärna).

 

Friska äldre i Sverige har generellt ett bra energi- och näringsintag vilket bekräftats av en rad undersökningar. Många av dagens äldre har goda kunskaper om vad som är nyttigt, respektive vad som är mindre hälsosamt. 
 
Intaget av frukt och grönsaker har ökat och alkoholkonsumtionen har följt samma utveckling som hos yngre med en ökad vin- och ölkonsumtion som följd.

  Risken för näringsproblem är däremot stor när sjukdom och funktionshinder inträffar. Möjligheten att handla och laga mat försvåras, kanske även att äta själv. Därmed förloras även valfriheten i stor utsträckning.

 

Vissa näringsämnen förtjänar att omnämnas. Behovet av protein är något högre hos äldre individer. Vid sjukdomar som kräver nysyntes och reparation av vävnader, till exempel frakturer och bensår, är behovet ordentligt förhöjt.

 
Vitamin D är viktigt för upptag av kalcium och för att förebygga osteoporos. Eftersom det kan vara svårt att få tillräckliga mängder av vitamin D genom maten rekommenderas ofta D-vitamintillskott.

  Detta gäller även kalcium där ett högt intag framför allt i samband med och efter menopaus kan förebygga osteoporos (benskörhet). Genom bentäthetsmätning kan man få reda på om man är i riskzonen.

  Låga nivåer av B-vitamin, framförallt B12 och folsyra är ganska vanligt. En orsak är atrofisk gastrit som leder till ett minskat upptag framförallt av vitamin B12. Äldre personer som äter bristfälligt rekommenderas ett vitamin- och mineraltillskott.

 
Det som är gott kan också vara nyttigt! Under senare år har epidemiologisk forskning visat positiva samband mellan vin, mörk choklad, fet fisk till exempel lax och strömming och hälsa!

 
Det finns kulturella skillnader i upplevelser av måltiden. För sydeuropén är måltiden framförallt gemenskap. För svensken är ljus, porslin och dukning viktigare.

  Svensken kanaliserar sina problem på maträtten enligt Carl Jan Granqvist på Grythyttan. Under måltiden öppnas alla sinnen. Det ger ett öppnare samtalsklimat. Måltiden är därför en utgångspunkt för samtal, i synnerhet för äldre. Hans råd till oss är därför att man ska åka och äta med sina äldre anhöriga.

 

Hur är det med valfriheten? Finns det någon? Den grupp som ökar mest är ”kvarbo” och de som inte längre orkar handla eller laga sin egen mat är idag utlämnade till lokala föreskrifter. Vanligt är att ”kvarbon” måste införskaffa en mikrovågsugn i vilken hemtjänstpersonalen kan värma färdiga matlådor som levereras en gång i veckan. Det är mycket sällsynt idag med matlagning i hemmet, åtminstone i storstadsmiljö.

 
Många skröpliga äldre i ”kvarbo” behöver hjälp med att äta eller tillsyn och där brister det ofta, framförallt räcker inte tiden till för hemtjänstpersonalen som har många andra som väntar.

  Biståndsbedömaren har oftast ringa kunskaper om nutrition. Servicehusen ersätts av äldreboende, restaurangerna tas bort och därmed försvinner möjligheten för många att äta tillsammans med andra.

  Goda exempel på vad man kan åstadkomma för personer som är ”hemtjänstberoende” kvarbo ger Nestor FoU-center (se artikel »).

 
Sinnesförnimmelser är halva måltiden, brukar Carl Jan Granqvist säga. Den andra halvan är minnesupplevelser, som mammas köttbullar. Synintrycket är viktigt och utgör cirka 70 procent av upplevelsen.

 

Varför smakar då inte maten som förr? Luktstörningar ökar med stigande ålder och 62,5 procent av personer mellan 80-97 år har problem. Luktkänsligheten avtar med åldern men nedsättningarna är inte alltid särskilt uttalade. Variationen i luktförmåga mellan personer i samma ålder är mycket stor (se artikel »).

 
Äldre personers upplevelser av att maten smakar annorlunda, eller ingenting alls, beror i första hand på åldersrelaterade förändringar i luktsinnesförmågan. Aptiten stimuleras av dofter till exempel av nybakat bröd, nystekt svamp, nykokt lingonsylt vilket sätter igång salivavsöndring och magsaften rinner till.

 
På Ersta sjukhus arbetar man med sensorik. Konceptet ”Hospitality” (se artikel ») innebär att man förlägger luktupplevelser och sensorik nära matgästen. 
Istället för att som tidigare ägna sig åt diskning kokar personalen potatis som enligt de proffskockar man samarbetar med måste vara nykokt – på det kompromissar man inte. Maten värms på avdelningen så att luktsinnet aktiveras och man blir hungrig.

 

I ett av Nestors projekt arbetade man med förändringar av måltidsmiljön på ett demensboende. Med fokus på att göra måltiderna lugnare och mer trivsamma möblerade man om i matsalen. Nytt, vackert porslin i färg köptes in. Bordet dukades snyggt med servetter. På fredagar dukade personalen med vinglas för att markera att veckoslutet började.

 
För dem som har svårt att fokusera på maten kan färgkontraster underlätta ätandet. Placera den vita fiskbiten på en blå tallrik och köttbullarna på ett vitt porslin. Man kan även använda sig av färgade glas, servetter och tabletter (se artikel »).

  Förutom att man som i exemplen ovan får nöjdare och mättare matgäster med bättre näringsstatus så bidrar det till ökad trivsel och arbetstillfredsställelse hos personalen. På sikt kanske färre sjukskrivningar och stabil personal!

 
Önskemål till våra politiker: Skapa lokaler där alla som kan och vill får äta en god måltid tillsammans. Ge individen möjlighet att välja mellan olika alternativ! Laga maten nära matgästen för att tillfredställa vårt behov av sensorik och gör måltiden till en njutning.


Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 09 januari 2010 - 21:09 © Äldre i centrum
Loading   Sökning pågår