Fett är nödvändigt för liv

Birgitta Strandvik, professor & överläkare, Göteborgs universitet
Nyckelord: Hälsa – ohälsa


Låg-fett-diet förespråkas överallt, ändå blir de överviktiga bara fler och fler. Professor Birgitta Strandvik efterlyser enbättre balans mellan kolhydrater och de livsviktiga fettsyrorna.

 

Behöver vi fett? Kan för lite fett vara farligt? Ja, det kan det vara. Den kanske största faran är att om kalorier/energi inte får tillföras som fett så måste det tillföras som kolhydrater. Den uppenbara risken är att ett högt kolhydratintag ger en hög insöndring av insulin (och hungerkänslor) varför vi kanske äter oftare. Fett ger mättnadskänsla och kan därför bidraga till ett mindre födointag även om kaloriintaget per gram är högre för fett än för kolhydrater och proteiner.

 
Den ständigt ätande eller drickande amerikanska modellen med grav övervikt sprider sig tyvärr över världen trots att Amerika förespråkar låg-fett-diet. I USA räknar man med att cirka en tredjedel av befolkningen är fet. Det pågår en livlig debatt bland kända doktorer att dietråden om lågt intag av fett och högt av kolhydrat kanske kan vara fel.

 
De som håller en extremt fettfattig kost kan få brist på så kallade essentiella fettsyror, trots att vi vid adekvat kaloriintag behöver mycket liten del av dessa för att tillfredställa kroppens absoluta behov. Essentiella fettsyror är linolsyra (omega-6-fettsyra), som finns i växtoljor, margarin med mera.

  Även α-linolensyra (omega-3-fettsyra), som finns i gröna växter och vars förlängningsprodukter finns i fisk. Balansen mellan dessa fettsyror är viktig för många av kroppens funktioner och den balansen har kraftigt förändrats i modern västerländsk kost.

 

Det är anmärkningsvärt att välfärdssjukdomarna ökar så dramatiskt trots alla kostråd. Kostens balans av fettsyror är i dag mycket annorlunda än för bara 50 år sedan. Margarin har ersatt ister och smör. Den typ av fettsyror som finns i fisk finns också i växter och lagras i liten mängd i fett hos vilda djur.

  Vi har ändrat den naturliga balansen genom att djur numera konstuppföds. Därför får det animaliska fettet också en annorlunda sammansättning i västvärlden där nötkreatur, grisar och fåglar föds upp i kommersiell skala.

  Den balans som vår föda tidigare hade mellan mättat fett och de olika essentiella fettsyrorna är i dag således förändrad och den balansen har betydelse för många kroppsfunktioner.


Alla är medvetna om svårigheterna att påverka sjukdomsutvecklingen. Fetma och övervikt kryper
ner i åldrarna. År 2001 var i Sverige 19 procent av 4-åringar överviktiga mot 5 procent 1985. Dessutom är det ytterst svårt att påverka fetman med diet. Kan det tala för att åtminstone en del av fetmaepidemin beror på en felaktig programmering i våra celler?

 

Under 1990-talet har flera epidemiologiska studier – först påtalat av Barker – visat att övervikt, hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck och diabetes är vanligare hos vuxna som hade låg födelsevikt respektive de som hade en kraftig tidig viktökning. Mekanismen är dock inte känd.

 
När vi blir äldre ersätts mycket vävnad av fett och får vi då inte fett så blir vävnaden extra tunn. Man kan alltså säga att det är naturligt att bli lite rund med åren, vilket ju inte behöver betyda att man blir överviktig. Eftersom balansen i kroppen ofta kan ske om vi äter en blandad kost, finns skäl att som äldre blanda mättat fett – smör och grädde – med omättat fett – olivolja, rapsolja och fisk.

 

En måltid ska också självklart bestå av protein (fisk eller köttprodukter). En vegetarian måste äta mycket baljväxter för att få i sig tillräckligt med protein för att kroppens uppbyggnad ska hållas konstant.

 
Resten ska vara kolhydrater, helst av typen rotfrukter och grönsaker och mindre av pasta och vitt bröd. Ceralier och grovt bröd är både bra för att det ger mindre höga sockertoppar i blodet (det vill säga mindre insulinskjuts) och för att det innehåller fibrer, som får fart på magen.


Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 09 januari 2010 - 21:09 © Äldre i centrum
Loading   Sökning pågår