Individuella bedömningar krävs

Ethel Lanesjö, journalist
Nyckelord: Omvårdnad, Hälsa – ohälsa


Undernäring är mycket vanligt efter stroke. Individuella bedömningar behövs för att utforma omvårdnaden, anser Svensk Sjuksköterskeförening som sammanfattat vetenskap och praxis på området.

 

Svensk Sjuksköterskeförening (SSF) har på uppdrag av socialstyrelsen granskat nära 2400 sammanfattningar och valt ut 470 artiklar och dokument som rör omvårdnad vid stroke. Föreningen konstaterar att randomiserade kontrollerade studier saknas inom många delområden för att visa effekten av omvårdnaden. Sådana effektstudier behöver göras anser SSF.

 
Svenska studier visar att nära hälften av alla som insjuknar i stroke har allvarliga sväljningssvårigheter i akutskedet. Efter rehabilitering har åtta av tio ätsvårigheter och hälften är beroende av hjälp att äta. Även bland dem som inte behöver hjälp har mer än hälften ätproblem. Detta gäller även personer på sjukhem.

 
Äldre som drabbats av stroke berättar att deras hopp om tillfrisknande försvann när de inte kunde äta. De som har ätproblem undviker att berätta det eller försöker dölja svårigheterna av skamkänslor och strävan efter att vara oberoende.

 

Hos dem som inte kan fullfölja en hel måltid på grund av trötthet, sänkt koncentration och ätproblem finns redan tre månader efter stroke risk för undernäring som bidrar till för tidig död. Undernäring medför också risk för trycksår, förlängd rehabiliteringstid och sämre ADL-förmåga.

 
Förutom att fråga om personen har problem kan olika test användas. Vattensväljningstest (standardised bedside swallowing assessment) är en standardiserad metod som används för att bedöma personer som kan sitta upprätt. Eftersom svårigheterna varierar i det inledande skedet efter stroke behöver bedömningen upprepas.

 
Bedömning av ätandeprocessen kan göras med Axelsons standardiserade instrument med guide. Den delas upp i tre delar:
 

  • Intagande av mat: förmågan att sitta bra under måltiden, kunna dela mat på tallriken och föra maten till munnen.
  • Sväljningsprocessen: förmågan att öppna och stänga munnen, hantera maten i munnen och kunna svälja.
  • Energitillgången: förmågan att äta en hel måltid, äta i lagom hastighet och orka genomföra en hel måltid.

Allmänna omvårdnadsåtgärder vid ätsvårigheter kan vara att förbereda personen inför måltiden genom att vädra rummet, låta henne tvätta händer och ansikte samt borsta tänderna.

 

Måltidsmiljön ska vara lugn utan onödigt samtal och störande ljud från radio och tv. För den som behöver hjälp att äta och har svårt att koncentrera sig blir resultatet bättre om samma vårdare matar vid varje måltid.

 
Sväljförmågan kan tränas visar en studie. En halvtimmes träningspass om dagen under åtta veckor resulterade i att experimentgruppen svalde mer, ökade sin kroppsvikt mer och hostade mindre under måltiden än kontrollgruppen. 
 
Hälsoekonomiska beräkningar visar att ätträning är kostnadseffektivt.


Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 09 januari 2010 - 21:09 © Äldre i centrum
Loading   Sökning pågår