Munnen en del av kroppen

Ethel Lanesjö, journalist
Nyckelord: Sjukvård, Organisation och lagstiftning


På väg in i fjärde åldern börjar ofta problemen. Munhälsan blir svår att klara själv och man tappar kontakten med tandläkaren.

 

  – Det är denna grupp, med hög risk, som vi skulle vilja nå på ett bättre sätt, säger universitetslektor Gunilla Nordenram vid odontologiska institutionen, Karolinska institutet (KI).

  Som expert på äldres tandhälsa kan hon konstatera att forskning om förebyggande tandvård för vuxna och äldre saknas.

  – All kunskap på det området grundar sig på barn och ungdom. Landstingen har en del utvecklingsarbete, men det är för små studier som inte heller är jämförbara. Det behövs forskning på nationell nivå över längre tid med ett större antal deltagare så att man kan utvärdera olika insatser.

 
Hon hoppas nu att den satsning KI gör med en ny forskar- och handledarkompetent person – odont. dr. Inger Wårdh – ska dra till sig forskningsintresserade tandläkare, tandhygienister och tandtekniker.

 

När Gunilla Nordenram för 40 år sedan började sin första tjänst på en liten ort i Ångermanland hade tandteknikern ett standardutförande med likadana tänder i samma färg för alla proteser. Men gommarna var ju olika, så damerna på kafferepet tog ut sina löständer och jämförde.

  – Idag skulle det vara fullständigt otänkbart. Att ha löständer har blivit ett socialt stigma förutom andra problem, säger hon.

 
Om man tuggar med lösa tänder har man inte samma tuggtryck. Det tar längre tid från sammanbitning till sammanbitning, tuggcyklerna blir alltså längre. Det måste kompenseras genom en annan tuggteknik som gör att det tar längre tid att tugga.

  – Äter man ihop med andra kan det bli bekymmersamt. Man behöver sitta längre vid matbordet. För den som blir matad av en ung människa med egna tänder som inte förstår det kan det bli proppande.

 
Det finns vetenskapliga belägg för hur tuggförmågan fungerar och för vinsterna med implantat när man kan tugga som förut.

 

God tuggfunktion och bra tänder har också betydelse för smakupplevelsen. För lite saliv i munnen gör att man inte känner smak på samma sätt. I en studie gjordes unga flickor helt torra på tungan. Därefter testades söt, salt, sur och besk smak. Bara ett fåtal kunde urskilja smakerna, då högst två stycken.

  – Om man har smutsig mun med mycket beläggningar och dålig andedräkt smakar inte maten bra heller. Det är elementärt att låta vårdbehövande gamla skölja munnen före frukost.

 
Men det är inte äldre på vårdhem som får den sämsta tandvården framhåller Gunilla Nordenram.
Allra sämst är det för hemmaboende med stort vårdbehov.

 

Sedan 1999 finns en lag om uppsökande tandvård (se faktaruta »). Enligt den har alla i särskilt boende och de som har motsvarande behov av stöd och hjälp i hemmet rätt till ett uppsökande munvårdsbesök en gång per år. De som har behov av åtgärder har då också rätt till nödvändig tandvård.

  – Det är rätt tänkt. Om det fungerar är det jättebra, men det ser mycket olika ut i landet. Det stora bekymret är att man inte når de hemmaboende. Ifjol kostade det 64 miljoner och det borde kosta det dubbla om alla berättigade skulle få hjälp hävdar hon.

 
Idag är huvudmannaskapet för denna fråga delat mellan landstingen och kommunerna. Gunilla Nordenram önskar att kommunerna fick ta över hela ansvaret, helst med öronmärkta pengar. 
Hon tycker också att tandvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen (HSL) skulle ha samma lydelse om behov. Enligt HSL ska den som har störst behov prioriteras, men det står inte i tandvårdslagen.

 

Mer undervisning om äldres tandhälsa i grundutbildningen för tandläkare, tandhygienister och tandtekniker är ett annat av hennes önskemål. Bara KI har äldretandvård som eget ämne. Läkare har ingen utbildning alls i ämnet, inte ens geriatrikerna.

 
Gunilla Nordenram håller på med en studie bland distriktsläkare på vårdcentraler om deras syn på tandhälsa. Resultatet i kort sammanfattning: ”Det är inte mitt bord”. Ett bekymmer, anser hon eftersom det skrivs ut så mycket läkemedel som ger muntorrhet.

  – Ett annat förslag är att de äldrevårdscentraler som växer fram ska ha en odontologisk konsult. Över huvud taget är det önskvärt med mer forskning och mer tvärprofessionellt samarbete. Munnen är en del av kroppen.


Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 09 januari 2010 - 21:09 © Äldre i centrum
Loading   Sökning pågår