Smakar det så luktar det

Ethel Lanesjö, journalist
Nyckelord: Medicin


Till skillnade mot syn och hörsel är försämrat luktsinne ett handikapp man ovetande kan bära med sig. Ändå spelar det en avgörande roll för smaken och därmed aptiten, säger forskaren Maria Larsson.

 

Smak är till största delen en fråga om lukt. Tungans smaklökar kan urskilja fem smaker: salt, sött, surt, beskt och umami. Den sistnämnda beskrivs som buljongaktig och lite salt. Forskarna är inte överens om den ska räknas som en egen smak. Det trigeminala systemet reagerar starkt för retande ämnen som ammoniak, vinäger och peppar.

 
Allt det andra i smakupplevelsen beror på lukt. Luktmolekylerna drar vi in genom näsan. De träffar de två luktnerverna och förs upp till hjärnans luktcentra. När vi får något i munnen och tuggar förs också luktmolekyler upp i en öppning långt bak i munhålan.

  Luktnerven står i nära förbindelse med hippocampus, som är viktig för minnet, och amygdala som är centrum för känslor. Därför är dofter så nära förknippade med både lust och olust.

 

Minnet av något vi ätit och mått dåligt av kan sitta i hela livet. Det har att göra med att luktsinnet är ett varningssystem i vår kropp sedan urminnes tider. Lukten är vårt äldsta sinne och också det som utvecklas tidigast hos barnet. Redan fostret i mammas mage känner dofter och kan gilla både vitlök och lakrits om mamman ätit det under graviditeten. Ändå upptar luktsinnet bara en liten del av hjärnans kapacitet, jämfört med synsinnet som tar en tredjedel.

 
Förvånande nog är luktsinnet ännu ett tämligen outforskat ämne. Det gäller även åldrandets betydelse, framhåller luktexperten Maria Larsson, biträdande prefekt vid psykologiska institutionen, Stockholms universitet. 
Bara de senaste 15-20 åren har forskare börjat intressera sig för det. Linda Buck och Rickard Axel fick 2004 nobelpriset för upptäckten av luktmottagare och för hur luktsinnet är organiserat.

 
En amerikansk studie visar att en fjärdedel i åldern 53-97 år hade luktstörningar. I åldern 80-97 hade två tredjedelar problem och det var vanligare bland män. Maria Larsson framhåller att variationen är mycket stor.

  Om man testar 20 stycken 30-åringar ligger alla på liknande nivå. Motsvarande test bland en grupp 75-åringar ger mycket olika resultat. Några har samma förmåga som 30-åringarna, andra har starkt nedsatt funktion. Därför blir också medelvärdet sämre för den gruppen.

 

I en så kallad meta-analys håller hon på att sammanställa alla kända data om åldrandets effekter på lukten. Hon kan inte säga så mycket om resultatet ännu, men det verkar bland annat som om känsligheten varierar för olika lukter.

 
Tidigare studier har visat att äldre lättare uppfattar sötaktiga dofter, till exempel banan, medan förmågan att känna lukten av gas avtar dramatiskt. Äldre har också svårare att minnas en doft från en gång till en annan och att komma ihåg namn på lukter. Däremot är upplevelsen av en viss lukt opåverkad av ålder.

 
I SNACK-projektet vid Äldrecentrum ingår en befolkningsstudie på Kungsholmen där 3300 personer över 60 år deltar. De kommer att följas en längre tid med upprepade undersökningar. Bland annat har de fått genomgå lukttest inom tre områden:
 

  • Hur bra de minns lukter.
  • Hur bra de kan identifiera lukter som vitlök, kanel och lakrits.
  • Själva ange om de tycker att luktförmågan förändrats.

Där ser Maria Larsson ett unikt material för att få reda på hur vanligt det är med luktnedsättningar och också om försämrad lukt är en markör för olika sjukdomar. Hon konstaterar också att det är liten överensstämmelse mellan den egna skattningen av luktförmågan och det faktiska förhållandet.

  – Om synen och hörseln förändras upptäcker vi det snabbt, men försämring av luktsinnet är ett handikapp som vi kan bära med oss utan att veta om det.

 

Rökning, allergier och irriterade slemhinnor, sjukdomar och mediciner påverkar möjligheterna att känna lukt. Däremot behöver man oftast inte oroa sig om man tappar lukten vid en vanlig förkylning. Nervcellerna i luktsinnet har en livslängd på 30-60 dagar och återväxer.

 
De flesta neurodegenerativa sjukdomar påverkar även luktsinnet. De som insjuknar i Alzheimers minskar i vikt och får sämre aptit. Det har flera orsaker men försämrad lukt bidrar. Parkinsons sjukdom påverkar också luktfunktionen och är kopplad till bristen på signalsubstansen dopamin.

  
Maria Larsson undersöker också genbärare av Huntingtons sjukdom. Det visar sig att de har svårigheter att skilja ut olika lukter redan innan de blivit sjuka. I den sjukdomen är det de basala ganglierna och dopaminproduktionen som påverkas.

  – Det mesta av hjärnforskningen har koncentrerats på att kartlägga de regioner som ansvarar för luktsinnets funktioner. Nu vidgas perspektiven till vilka signalsubstanser som är viktiga. Färsk forskning visar att dopamin har betydelse för luktsinnet, säger Maria Larsson.

 
Medan bortfallet av lukten kommer smygande i de neurodegenerativa sjukdomarna kan situationen förändras snabbt vid stroke och hjärnblödning. 
Luktförmågan kan förändras på olika sätt: 

  • Hyposmi innebär nedsatt luktfunktion, en avtrubbning av förmågan.
  • Dysosmi ger förvrängning av lukten.
  • Fantosmi medför lukthallucinationer. Är vanligt vid schizofreni men förekommer också vid epilepsi och migrän.
  • Anosmi eller luktblindhet kallas det när förmågan att känna lukt helt försvunnit. 

Men åter till maten. Utifrån uppgifterna i SNACK-studien hoppas Maria Larsson att dietister ska börja intressera sig för relationen mellan lukt och aptit och göra interventionsstudier

  – Dietister skulle kunna göra mycket med enkla medel för att maten och ätandet ska förbättras vid nedsättning av lukten.

  – Man kan tillsätta mer smak, det vill säga lukt, i maten som ersättning. Mer lukt ger bättre aptit eftersom den sätter igång saliveringsreflexen och får oss att känna hunger.

 
Hon anser också att industrin skulle kunna utveckla särskild mat för personer med luktnedsättning. Hon tänker inte själv driva den frågan, men tycker att dietister borde göra det. 
Till vårdpersonal vill hon ge rådet: Fråga om luktsinnet fungerar. Låt också den gamla lukta på kanel, kryddnejlika eller vanilj och berätta vad hon känner. Om hon har luktproblem, koppla in en dietist som kan ge råd om hur maten kan förändras.


Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 09 januari 2010 - 21:09 © Äldre i centrum
Loading   Sökning pågår