Forskning om flyttning

Nyckelord: Socialt arbete, Åldrandet/Socialgerontologi, Äldreboende


SNAC analyserar flöden

SNAC-studien har i ett första steg analyserat flöden mellan boendeformer i äldreomsorgen i Kungsholmsdelen av projektet. Resultaten från åren 2001-2004 tyder på att man sökt följa kvarboendeprincipen så långt det varit möjligt och att flyttningen blivit resultatet när detta av olika skäl inte gått längre.
 
God bostadsanpassning och hjälp kvällar ökar san­nolikheten för flyttning! Enligt forskarna är den mest näraliggande förklaringen att detta prövats för att stödja kvarboendet, men inte varit tillräckligt för att längre uppskjuta förflyttningen.
 
Vårdberoendet har förändrats mycket hastigt för de personer som under året flyttat till särskilt boende med heldygnsomsorg. Denna fråga ska analyseras vidare.

Analyser av flöden mellan boendeformer i äldreomsorgen. SNAC-K rapport nr 11. Stiftelsen Äldrecentrum 2006:3. (SNAC – Swedish study on Ageing and Care).


Fler flyttar spontant

Förhållandevis få har planer på att flytta på äldre dar, men fler gör det utan att ha planerat det. Den spontana flyttningen ser ut att öka och kan vara ett svar på fler attraktiva bostadserbjudanden och bättre ekonomi, men också en lösning på sviktande hälsa och rörlighet.

En artikel i det norska forskningsinstitutet NOVAs tidskrift tar upp exempel från Danmark och Norge.

 

L Gulbrandsen, Planlagt och spontan flyttning.
Aldring och livsløp nr. 4/2005


Stort steg att bryta upp

Vid Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet, pågår en studie om äldres lokala flyttningar som kommer att presenteras under våren 2007. Urban Fransson, en av forskarna, har tidigare varit redaktör för institutets forskningsrapport Äldrelandskapet.
 
Där skrev han själv en översikt av studier om lokal omflyttning och regional migration bland äldre. Äldre flyttar mer sällan än yngre. En längre tids boende på samma plats innebär att man har ett stort kunnande om området och om människorna där. Då blir steget stort att bryta upp från den kända miljön.
 
Många studier av äldres flyttningar hänvisar till häl­soutveckling och avtagande funktionsförmåga. Några teorier om åldrandet baseras på tankegångar om anpass­ning till nya situationer. De som för ett aktivt liv sedan tidigare skulle då vara aktiva även i fortsättningen genom att till exempel flytta till nya miljöer.
 
Andra teorier refererar till äldres minskade förmåga att hantera olika besvär och problem i sin omgivning. Åldrandet medför en begränsad geografisk rörelsefrihet och intressesfär.
 
I den generation som nu är nära pensionsåldern är det många som har mycket god hälsa och goda förutsätt­ningar att kunna föra ett alternativt liv och kanske flytta till en annan ort. Eftersom så många har ett fritidshus har det inte varit så vanligt att äldre svenskar flyttar permanent eller säsongvis till varmare länder.

Äldres boende och flyttningar. Rapport 2004:1. Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet


Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 17 februari 2010 - 05:40 © Äldre i centrum
Loading   Sökning pågår