LSS är en rättighetslagstiftning för personer med vissa funktionsnedsättningar. Den infördes 1994.

För att komma ifråga för LSS-insatser måste man tillhöra någon av lagens tre personkretsar. I den första ingår personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Personkrets två omfattar hjärnskada i vuxen ålder. Den tredje personkretsen rymmer ”varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbarligen inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service”.

I LSS anges tio insatser som är möjliga att söka: rådgivning, personlig assistans, ledsagare, kontaktperson, avlösare i hemmet, korttidsvistelse utanför hemmet, korttidstillsyn (skolungdom), boende i familjehem, bostad med särskild service samt daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder.

LASS – Lagen om assistansersättning reglerar den ekonomiska ersättningen från staten för den som beviljats personlig assistans. Kravet är att man behöver assistans för sina grundläggande behov i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan. Kommunerna svarar för den som har behov av assistans färre timmar i veckan.

  Efter 65-årsdagen betalas den statliga assistansersättningen ut bara om man fått detta stöd innan eller hunnit ansöka senast dagen före pensionsdagen. Skriftlig ansökan lämnas till försäkringskassan. Antalet assistanstimmar får inte utökas efter 65. Tendensen är att antalet sökande i åldern 60-64 år ökar.