Många vet inte att att hjälpmedlen finns

Lisbeth Säther, informatör vid Hjälpmedelsinstitutet
Nyckelord: Hjälpmedel och tillgänglighet, Minne och kognition, Demens


Det finns mängder av hjälpmedel som kan förskrivas och andra produkter som kan förenkla äldres vardag. Problemet är att många inte känner till dem. Detta vill Hjälpmedelsinstitutet ändra på.

 

Samhället bör satsa på att utveckla bättre och mer användarvänlig teknik i våra bostäder så att äldre personer kan bo bekvämt och tryggt långt upp i åldrarna. Det anser Claes Tjäder, avdelningschef vid Hjälpmedelsinstitutet som bland annat driver en rad olika projekt som utvecklar och provar nya hjälpmedel.

  – Vi ser en ökning av behoven av ny teknik och anpassning av bostaden hos den stora gruppen äldre som ännu är relativt frisk, men som börjar få funktionsnedsättningar av olika slag, säger Claes Tjäder.

 
Institutet har fått i uppdrag av regeringen att samordna satsningen ”Teknik för äldre”. Tekniska tjänster och produkter som är lätta att använda och anpassade efter äldres behov ska utvecklas. 
Programmet arbetar bland annat för att bostäder ska utformas så att äldre kan bo kvar hemma med bibehållen livskvalitet. Den växande gruppen anhöriga och närstående som hjälper och vårdar ska särskilt uppmärksammas.

 
Nytt för året är att medverka till att allmänheten får tillgång till information om hjälpmedel. Därför har institutet påbörjat arbetet med informationsportaler på Internet.
Claes Tjäder vill särskilt framhålla Smarta ting som tipsar om enkla hjälpmedel som kan underlätta i vardagen för äldre och personer med funktionsnedsättning samt deras anhöriga.

 

Projektet KogniTek drivs i samarbete mellan Hjälpmedelsinstitutet, Riksförbundet Attention, Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft, Centrum för funktionshinder i Uppsala (ADHD) samt Rehabcentrum Lund-Orup.

 
Personer med kognitiva funktionshinder har svårt att ta emot, bearbeta och förmedla information. Ofta har de också svårt att få förståelse för sina behov. 
”Man kanske låter sig luras av att personerna har lätt för vissa saker och väldigt svårt för andra”, som en medarbetare i projektet KogniTek uttryckte sig.

 
Rehabcentrum Lund-Orup, har inom ramen för projektet KogniTek genomfört en studie över hur personer med kognitiva nedsättningar hanterar sin vardag. 
Där framkommer att minnesproblem och trötthet samt planerings- och koncentrationssvårigheter gör att personer med förvärvad hjärnskada ofta har svårt att använda mer avancerad tele- och datakommunikation medan vanliga hushållsredskap går bra.

  Ett fåtal har fått elektroniska teknikstöd förskrivna eller utprovade.

 
Psykos- och Rehabkliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala bedriver försöksverksamhet för vuxna med ADHD. Verksamheten är ett delprojekt till KogniTek.

  – Det är en rolig grupp att arbeta med för det finns så många idéer, säger Monica Rydén, projektledare i Uppsala.

 
Personer med ADHD behöver ofta flera hjälpmedel. Det kan exempelvis handla om att en person behöver en extra ljudlig väckarklocka med vibrator, mobiltelefon, samt ett schema för kvälls- och morgonrutiner för att komma upp och igång på morgonen. 
Hjälpmedlen måste ofta förstärkas eller förändras efter en tids användning för att ha fortsatt effekt. De flesta deltagarna i projektet har hjälpmedel/produkter som normalt inte förskrivs i Uppsala kommun.

 

Humanteknik är ett projekt som handlar om hjälpmedel för personer med psykiska funktionshinder. Projektets övergripande mål var att öka självständigheten samt att ge fördjupad delaktighet i samhället för personer med psykossjukdom eller tvångsproblematik.

  – Utifrån de erfarenheter vi fått under projekttiden kan vi konstatera att hjälpmedel för personer med psykiska funktionshinder hjälper, säger Catarina Brun, projektledare vid Hjälpmedelsinstitutet.

 
Det är främst kognitiva hjälpmedel, till exempel tids-, minnes- och sovhjälpmedel som gjort att vardagen blivit enklare och gett möjlighet till större självständighet. Det visar utvärderingarna som genomförts av Marit Grönberg Eskel, Institutet för kvalitets- och utvecklingsarbete vid Karlstads universitet.

 
Försöksverksamheten med stöd i boendet, bostadsanpassningar och datorstöd bedrevs i Karlstad 2001-2005. Det genomfördes i samarbete mellan Hjälpmedelsinstitutet, Karlstads kommun, Riksförbundet för social och mental hälsa samt Schizofreniförbundet. 
Projektet har nu övergått i ordinär verksamhet och är en del av Avdelningen för socialpsykiatri i Karlstads kommun.

 

Projektet teknik och demens arbetar med försöksverksamhet, metodutveckling och kompetensspridning. Utgångspunkten är att teknik kan ge stöd i det dagliga livet samt öka självständigheten, tryggheten och säkerheten.

 
Att leva med en demenssjukdom innebär stora förändringar i livet, både för den som får sjukdomen och deras närstående. När det blir svårt att minnas, tänka abstrakt och utföra viljemässiga planerade handlingar uppstår det problem i vardagen.

 
Inom projektets ramar har två resursenheter, Arbetsterapeuterna Primärvården Gävle och Stockholms Sjukhem, utvecklat spetskompetens inom området teknikstöd för personer med demens.
Bland annat genom försöksverksamheter i vilka personer med demens och deras anhöriga har fått möjlighet att prova olika teknikstöd, efter en framtagen studiedesign.

 
Metoder inom området demens och ny teknik/kognitiva hjälpmedel har utvecklats med stöd från lokala forsknings- och utvecklingsenheter. Kostnads- och effektanalyser av hjälpmedelsinterventionen har genomförts av Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi vid Linköpings universitet.

  – Just nu arbetar vi i projektet med att göra ett utbildningsmaterial om att förskriva kognitiva hjälpmedel till personer med demens, säger Ingela Månsson projektledare vid Hjälpmedelsinstitutet. Materialet ska vara klart i slutet av året.

 
Projektet Teknik och demens drivs i samarbete mellan Hjälpmedelsinstitutet, Alzheimerföreningen i Sverige och Demensförbundet.


Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 17 februari 2010 - 05:42 © Äldre i centrum
Loading   Sökning pågår