Ärtflighet har på olika sätt en stor betydelse för risken att insjukna i demens. Sociala och fysiska aktiviteter tycks ha en skyddande effekt.

Det finns olika hypoteser om orsaken till sjukdomen och olika hypoteser om vad som utgör risk- och friskfaktorer.

Ärftliga faktorer
Alzheimers sjukdom kan vara ärftlig och mycket forskning pågår om detta. En indelning brukar göras i familjära respektive sporadiska fall. Den rent familjära varianten beror på en genetisk skada, en mutation och leder alltid till sjukdomen. Tre sådana mutationer är kända idag, men de står för mindre än en procent av alla sjukdomsfall i världen.
Övriga former av Alzheimers sjukdom är mer komplexa och kan ha både genetiska orsaker och bero på miljöfaktorer.

Risken att insjukna ökar om man tillhör en familj med flera fall. Om man har en förälder eller ett syskon med sjukdomen är risken att själv bli sjuk två till fyra gånger högre, speciellt om släktingen insjuknat tidigt.

Forskarna har identifierat en riskgen, APoE, som bland annat deltar i lipidmetabolismen och i skydds-och reparationsmekanismer i nervsystemet. Det är en variant av genen som ökar risken, den så kallade APoE4-allelen.
  Den är varken tillräcklig eller nödvändig för att sjukdomen ska uppstå, och man kan inte förutsäga i det enskilda fallet om personen kommer att få sjukdomen. Man kan bara tala om risk. Den ökar två till fyra gånger om man ärvt genvarianten från ena föräldern och upp till tio gånger om man ärvt den från båda. Risken är lägre vid hög ålder.

En studie vid Karolinska institutet av svenska tvillingpar, 65 år och äldre, visade att arvets inflytande kan variera mellan 58 och 80 procent. 

Hjärta och blodkärl
Det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan brukar forskarna säga. Det finns måttligt starkt vetenskapligt stöd för att högt blodtryck i medelåldern ökar risken att få demens senare i livet, både vaskulär och Alzheimers sjukdom.

Förhöjt blodtyck i medelåldern ger upp till två gånger högre risk för samtliga demensformer. Blodtryckssänkande läkemedel verkar minska risken.
  Ett ökande antal studier pekar mot att ett högt systoliskt tryck även för 75-åringar och äldre ökar risken för demens men kunskapen anses inte tillräcklig ännu. Det finns inte heller tillräckligt starkt stöd för att lågt diastoliskt tryck innebär ökad risk för demens.

Högt BMI (Body Mass Index) och höga kolesterolvärden i medelåldern har nått måttligt starkt stöd som riskfaktorer. Hög alkoholkonsumtion är särskilt farligt för bärare av ApoE4, men enligt vissa studier har måttligt intag av alkohol skyddande effekt.

Det finns också måttligt starkt stöd för att åldersdiabetes är relaterad till ökad risk för demens. 

Hjärnans reserver
Enligt ytterligare en forskningslinje, den psykosociala, finns det individuella skillnader i förmågan att klara sjukliga förändringar i hjärnan. Det skulle förklara att det saknas direkt relation mellan graden av demenssymtom och skador i hjärnan.

Man tror att det byggs upp en kognitiv reserv om hjärnans nätverk används mer effektivt. Detta kan ske genom olika aktiviteter. Utbildning, socialt nätverk och fritidsaktiviteter har studerats. Det finns nu måttligt starkt vetenskapligt stöd för ett samband mellan utbildning och demens.
  Det finns också måttligt starkt stöd för att mentala och sociala aktiviteter skyddar mot demens. Äldre som deltog i mentala, sociala eller produktiva aktiviteter, som trädgårdsarbete och matlagning hade minskad risk för demens efter i genomsnitt sex års uppföljning. Att delta i två eller flera av dessa komponenter var mest fördelaktigt, det halverade risken för demens.
  Det finns också tilltagande bevis för att även fysisk aktivitet kan skydda mot demens. 

Mer forskning behövs
Det finns fortfarande otillräckligt belägg för skyddande effekt av vissa läkemedel, till exempel statiner (blodfettssänkande) och NSAID-preparat (antiinflammatoriska).

Rökning har tidigare rapporterats ha en skyddande effekt. Nu finns det visst belägg för att det är en risk.

Tidigare hypoteser om skallskador och exponering för aluminium saknar också tillräckligt stark evidens. Även om kost behövs mer forskning, men mättat fett kan öka risken och omättat fett och medelhavskost kan minska den. Miljöns betydelse har inte studerats specifikt, förutom yrkesmiljön.

Referenser:
Se artikel »