I början av mars invigdes Nationellt kompetenscentrum Anhöriga. Cheferna Elisabeth Hanson och Lennart Magnusson beskriver det som ett lärande nätverk.
Det är intressant att se det som händer när en grupp anhörigvårdare, vård- och omsorgspersonal tillsammans med beslutsfattare lyssnar på varandra och diskuterar frågor som kommer upp. De lär av varandra. Arbetet i lärande nätverk är ett sätt att se till att anhörigvårdares situation uppmärksammas av till exempel vård- och omsorgspersonal.
Det säger Elisabeth Hanson och Lennart Magnusson. Det nya Anhörigcentret består av sju olika samarbetspartner (se fonot), men har sin bas på Fokus regionförbundet Kalmar, ett stenkast från Östersjön och utsikten över Ölandsbron.
Elisabeth Hanson och Lennart Magnusson är disputerade forskare med erfarenhet av frågor som rör anhörigas situation och stöd till anhörigvårdare.
– För att kunna iscensätta lärande nätverk lokalt runt om i landet krävs ett stort arbete, säger Lennart Magnusson. Vi kommer att erbjuda kurser för dem som är intresserade av att leda nätverk. Här är ideella organisationer, lokala anhörigkonsulenter, liksom vård- och omsorgspersonal viktiga kontakter.
När anhörigvårdare själva får uttrycka vad de önskar är det ofta kunskap om sjukdomarna som efterlyses. Är det något som automatiskt kommer in i de lärande nätverken? Elisabeth Hanson och Lennart Magnusson anser att det är en viktig fråga men riktigt hur den delen kommer att lösas är inte planerad ännu.
– När det gäller till exempel demenssjukdom finns god information redan på flera hemsidor, liksom hos diverse lokalföreningar.
Centrets huvudsyfte är att samla in den forskning och det utvecklingsarbete som redan finns, samt se till att kunskapen sprids, säger Elisabeth Hanson.
– Vi bygger på de nätverk som redan finns, till exempel Anhörigas riksförbund och lokalföreningar. Men vi kommer även att stimulera nya nätverk där anhörigföreningar, invandrar- och patientföreningar ingår, såväl som personal och beslutsfattare inom kommuner och landsting.
Ett av centrets viktigaste områden är anhörigstöd.
– Trots omfattande internationell forskning finns det otillräcklig kunskap om vilka former av anhörigstöd som är effektiva, säger Elisabeth Hanson.
– Vi vet att det är viktigt att nå anhörigvårdaren i tid för att kunna erbjuda stöd innan både fysisk och psykisk hälsa försämras, säger Lennart Magnusson. Vi måste också utveckla strategier för att nå och erbjuda stöd till yngre anhöriga, till exempel döttrar som arbetar och har egen familj.
Centret kommer att presentera goda exempel på verksamheter och olika metoder. Man kommer också att samla in aktuella frågor som tagits upp i diskussionerna i de lärande nätverken runt om i landet. Dessa ska i sin tur leda till strukturerad kunskap och fortsatt utveckling av till exempel anhörigstöd. Målet är att centret ska bli en kunskapsbank om anhörigfrågor och då främst via nätet: www.anhoriga.se.
Hur anhörigvårdare och personal ska kunna samverka och utveckla partnerskap är en annan fråga centret vill ge goda exempel på och utveckla.
– Det behövs en hel del ny kunskap som centret ska initiera och stimulera, säger Elisabeth Hanson och Lennart Magnusson. En viktig roll för oss är också att översätta den befintliga teoretiska kunskapen till användarvänlig kunskap för praktiken.
Ytterligare ett område centret ska arbeta med är att samla in och sprida kunskap om ny teknik och e-tjänster för anhörigvårdare. Hur tillgänglig kan den kunskapen bli för den äldre generationen som kanske inte alltid är van vid att surfa på nätet? Det tror Elisabeth Hanson och Lennart Magnusson inte kommer att bli några problem. Datorinnehav ökar snabbt bland pensionärerna.
– Bara de två senaste åren hade antalet datorinnehav fördubblats bland äldre personer.
Fotnot:
Nationellt kompetenscentrum Anhörigas samarbetspartners är: Fokus, Regionförbundet i Kalmar län, ÄldreVäst Sjuhärad, Högskolan i Borås, Anhörigas Riksförbund, Hjälpmedelsinstitutet, Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland, Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen & Hälsoinstitutet