Nya tekniker har gjort dagens diagnoskriterier för Alzheimers sjukdom föråldrade. Det anser professor Lars-Olof Wahlund som pekar på enklare metoder att ställa en säker diagnos.

Hur ska en demensutredning i primärvården gå till? Lars-Olof Wahlund, professor i geriatrik vid Karolinska Institutet, förklarar stegen i undersökningen:

• Mycket noggrann anamnes av patientens sjukhistoria. Hur började minnesproblemen? Hur länge har de pågått? Vilka är symtomen? Känner man igen problemen från föräldrarna eller någon annan i släkten?              
• Kroppslig undersökning. Psykiatrisk undersökning då man frågar om patienten känner tecken på depression. Neurologisk genomgång av reflexer, koordinationsförmåga, gång eller stelhet i musklerna.
• Datortomografi av huvudet för att kontrollera att symtomen inte beror på tumörer eller annat. Ska inte göras om anamnesen visat att det inte finns några minnesstörningar.
• Blodprover för att upptäcka blodbrist, rubbningar i elektrolytbalansen, infektionstecken eller rubbningar av hormoner och vitaminer.
• Test av kognition med Mini Mental Test (MMT) och klocktest eller motsvarande.

Om doktorn är övertygad om att patienten har Alzheimers sjukdom kan behandling med symtomlindrande läkemedel sättas in. I praktiken sätts ju diagnosen sedan andra möjliga sjukdomar uteslutits.

Om doktorn inte är övertygad kan patienten remitteras till en specialistmottagning. Där tittar man på primärvårdens utredning och kan lägga till undersökning med magnetröntgen (MR), SPECT eller elektroencefalogram (EEG). Där kan man också göra en lumbalpunktion, det vill säga ta prov på ryggmärgsvätskan (likvor).
  – Lumbalpunktion blir alltmer vanligt därför att resultaten är ganska entydiga många gånger. Vid Alzheimers sjukdom visar provet bland annat förhöjda värden av tau och sänkta värden av beta-amyloid.

Lars-Olof Wahlund framhåller att diagnoskriterierna för Alzheimers sjukdom är gamla och börjar bli omoderna. De innehåller till exempel ingenting om bildtekniker eller lumbalpunktion. I en tidskriftsartikel i Lancet Neurology 2007 förslog ett antal forskare att man ska införa ett annat sätt att diagnostisera sjukdomen. Det skulle då räcka med störning av det episodiska minnet (närminnet) samt antingen skrumpning av tinningloberna (medialtemporal atrofi) eller sjukdomstecken i likvor eller vid PET-undersökning. KI Huddinge håller nu på att utvärdera dessa kriterier för att se att de verkligen räcker för att sätta diagnosen Alzheimer.
  – Det är ju en mycket enklare metod och nya kriterier kommer säkert ganska snart, kanske i år, säger Lars-Olof Wahlund. Han framhåller dock att det pågår en livlig debatt om lumbalpunktion även bland forskare.

Innebär det att denna förenklade diagnostik måste göras av enbart specialister eftersom lumbalpunktion inte kan utförs i primärvården idag?
  – Ja, det är ju en väg att gå. Man kan också tänka sig att primärvården fortsätter med demensutredningar och remitterar för lumbalpunktion, som då får byggas ut, säger han. Idag måste primärvården ge remiss även för PET-undersökning.