Att arbeta i lärande nätverk är en lyckad modell. Politiker, chefer och anhörigvårdare sitter vid samma bord. Rollerna suddas ut och alla har något att lära av varandra.

Målet med de lärande nätverken är att lära av varandra och utbyta kunskaper och erfarenheter, att utveckla utbildningsmaterial och ”praktiska riktlinjer” för anhörigfrågor och att stödja varandra att omsätta forsknings- och utvecklingsresultat i praktisk verksamhet. 
  Idén med nätverken är att ha en mix av medlemmar från olika målgrupper som möts och bidrar med sina specifika kunskaper och erfarenheter. Modellen med blandade lärande nätverk bygger på arbete med praxisgemenskap och har utvecklats av Elizabeth Hanson och Lennart Magnusson i ACTION-VINNVÅRD-projektet (www.vinnvard.se).
  Nationellt kompetenscentrum Anhöriga har fyra nationella nätverk inom områdena:

• Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd 
• Samverkan och partnerskap i stöd och hjälp för anhöriga
• Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg
• E-tjänster och ny teknik för anhörigvårdare.

I dessa fyra nätverk ingår 35 lokala lärande nätverk utspridda över hela landet som varit verksamma sedan oktober 2008. Medlemmarna i de lokala nätverken träffas var femte vecka. Då diskuteras vissa teman eller frågor, baserade på aktuella forskningsresultat, som arbetats fram av forskarna och praktikerna i de nationella nätverken.
  Träffar sker också mellan nätverksledarna genom datorkonferens med ljud och bild i programmet Marratech.


Olikheterna en styrka

I Sotenäs kommun finns ett lokalt lärande nätverk inom området E-tjänster och ny teknik för anhörigvårdare. Det lokala nätverket drivs av Amie Stobenius, anhörigsamordnare i Sotenäs kommun och Inger Kjellström som är pensionär och arbetar som studieorganisatör för Hunnebostrands PRO samt är invald i en kommitté i Bohusläns distrikt med uppgift att undersöka anhörigstödet i kommunerna.

Amie och Inger möttes under en utbildning av ledare för de lokala nätverken i Stockholm. Det visade sig att de tillhörde samma kommun och har därför delat upp ledarskapet mellan sig.
  – Jag upplever mötena som meningsfulla i och med att det finns folk med från olika funktioner i kommunen. Det är både anhöriga, politiker och chefer, vilket innebär att man får så mycket från det verkliga livet. Det finns en stor fördel att det är politiker och tjänstemän med, för det är ju de som ska försöka sätta idéerna och tankarna i verket, säger Inger.

Att jobba enligt ”nätverksmodellen” har praktiska fördelar – det blir ett avslappnat sätt att diskutera på och om man inte är så många så är det fler som kan komma till tals, menar Inger. Amie Stobenius är också positiv till att jobba i lärande nätverk.
  – Jag ser väldigt positivt till att jobba på det här sättet, förklarar Amie. Det kommer mycket innovativt ur dessa möten och man får en bra förståelse för varandra. Det här är ett bra sätt för våra anhörigvårdare att möta politiker och ge dem en bild av sin verklighet. Det lokala nätverket ger också sekundära vinster i form av samarbeten gruppmedlemmarna emellan.

Både Inger och Amie har upptäckt att det finns människor med mycket erfarenhet och kunskap som ingår i nätverket som inspireras och lär av varandra.
  – Jag har lärt mig att det finns oerhört mycket resurser hos föreningar, pensionärsorganisationer och hos pensionärerna själva – en resurs som vi måste bli bättre på att ta hand om. Jag har också upptäckt att vi skulle kunna jobba avsevärt mycket mer mellan gränserna mellan olika föreningar och kommunal verksamhet, säger Amie.

Det är för tidigt att säga om arbetet i det lokala nätverket påverkat kommunens sätt att arbeta med anhörigstöd. Fast redan nu kan Amie se att anhörigstödsfrågorna fått en helt annan tyngd hos de två politiker som ingår i nätverket. Man har också pratat om och i gruppen – att den ska få leva vidare som någon slags referensgrupp för vård- och omsorgsfrågor. Det kan komma mycket gott ur denna grupp som kan vara till gagn för kommunen i framtiden, menar Amie.

Utspridda över landet

Rickard Lundgren är pensionär och fritidspolitiker i Hyllie stadsdel i Malmö och är ordförande för vård- och omsorgsgruppen samt pensionärsgruppen i samma stadsdel. Rikard ingår det lokala lärande nätverket inom området Kombinera förvärvarbete och anhörigomsorg.
  – Jag tycker att det är bra att arbeta med lärande nätverk. Fördelarna är att vi är så många olika kategorier av människor, allt från anhöriga till sådana som är sjuka till tjänstemän. Man lär känna en massa människor och får inblick i hur det ser ut för deras del.
  Det är lite tidigt att säga huruvida vi påverkar anhörigstödet i kommunen. Men en fördel med dessa lokala nätverk är att vi är utspridda över hela landet. Varje kommun har sina problem, vilket gör att vi arbetar med frågorna på olika sätt.

Insyn i andra kommuner

Ingela Funegård jobbar sedan ett och ett halvt år tillbaka som närståendesamordnare i Alingsås kommun. I fasen då kommunen skulle börja utveckla anhörigstödet kände Ingela att det var intressant att starta upp ett lokalt lärande nätverk inom området Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd och på så sätt få kontakt med kollegor och få tillgång till den kunskap och forskning som finns hos Nationellt kompetenscentrum Anhöriga och deras målgrupper.
  – Att jobba med lärande nätverk är ett mycket stimulerande och kreativt sätt att arbeta. Det är också väldigt effektivt och det ökar förståelsen för varandras roller. Man borde jobba så här inom flera områden. En annan fördel för mig som leder nätverket är att jag kommer i kontakt med kollegor som leder liknande nätverk i andra kommuner i Sverige. Det ger en helt annan insyn och man får ta del av andra kommuners utvecklingsarbete inom området.

Ingela tror att arbetet i det lokala lärande nätverket kommer att påverka kommunens sätt att arbeta med anhörigstöd.
  – Vi är nu i den fasen att vi ska skriva riktlinjer för anhörigstödet i kommunen. Det är klart att erfarenheterna från nätverksgruppen kommer att influera det arbetet.

Engagerade människor

Kajsa Hansson är sedan ett år tillbaka ordförande i Norrtälje Anhörigförening samt politiskt engagerad och har ett stort intresse för anhörigfrågor. Kajsa leder ett lokalt lärande nätverk i Norrtälje inom området Samverkan och partnerskap i stöd och hjälp för anhöriga.
  – Det är ytterst spännande att arbeta på det här viset. Man kommer i kontakt med människor från hela Sverige som är intresserade av samma frågor. Det är intressant och det ger väldigt mycket. Fördelarna att arbeta på det här sättet är att det finns ett engagemang och ett gemensamt intresse, vilket gör att man får det mesta ut av det. Titlarna på människor försvinner. Det är engagemanget som är det viktiga, poängterar Kajsa.

Norrtälje har länge legat långt fram när det gäller anhörigstöd i och med en god samverkan mellan kommunen och landstinget. Men det betyder inte att de inte har något att lära sig.
  – Jag har trott att alla andra skulle lära av oss, men jag kan konstatera att vi har lärt oss oerhört mycket från andra. Genom nätverket får vi information om hur de gör i andra kommuner. Det kan vi ta till oss, bygga vidare på och sprida vidare och på det sättet påverka anhörigstödet, menar Kajsa.