Verksamhetschefer får informationsplikt och ansvar för att en fast vårdkontakt utses vid behov. Det ingår i det andra delbetänkandet från utredningen om patientens rätt. Hälso- och sjukvårdslagen har redan ändrats så att fritt vårdval och fritt val av läkarkontakt i primärvården gäller.

Patientens rätt utreds av en statlig kommitté ledd av Toivo Heinsoo, tidigare bland annat chef för Landstingsförbundets Hälso- och sjukvårdsavdelning.
  Fritt vårdval i primärvården togs upp i det första delbetänkandet – Vårdval i Sverige, SOU 2008:37. Det resulterade i ändringar i hälso- och sjukvårdslagen från 1 januari i år. Det blir obligatoriskt att inrätta vårdvalsystem inom primärvården från 1 januari 2010.
  Stockholm, Halland och Västmanland har vårdvalsystem enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) redan nu. Vissa ändringar kommer att gälla även dessa landsting.

Förutom att patienten fritt kan välja vårdgivare ändrades också bestämmelserna om fast läkarkontakt. Tidigare måste det vara en specialist i allmänmedicin. Nu kan patienten välja vilken specialist som helst som sin fasta läkarkontakt inom primärvården.

Det andra delbetänkandet tar upp några andra förslag för att stärka patientens ställning – Patientens rätt, SOU 2008:127. Förslagen handlar om vårdgarantin, informationsplikt, fast vårdkontakt och second opinion. Remisstiden gick ut i april och propositionen väntas i höst. Lagförslagen ska kunna träda ikraft 1 januari eller 1 april 2010.

Vårdgarantin ändras så att den patient som fått beslut om behandling direkt kan välja vårdgivare som har kontrakt med landstinget. Om vården inte ges inom den garanterade tiden – 180 dagar – får patienten rätt att välja vilken vårdgivare som helst i Sverige eller inom EU-området, på landstingets bekostnad.

Patientansvarig läkare – PAL – tas bort. Istället får verksamhetschefen informationsplikt genom ett tillägg i lagen om yrkesansvar för hälso- och sjukvårdspersonal (LYHS). Patienten ska informeras om vilka alternativ som finns om garantitiden inte kan hållas. Verksamhetschefen har ansvar för att utse en annan informatör om inte chefen kan göra det själv.

Vilken information kring vården och vårdgivarna som patienten behöver diskuteras inte i utredningen. Bland annat en grupp inom socialdepartementet arbetar med detta för att nå enhetliga nationella regler.

Verksamhetschefen ska också se till att en fast vårdkontakt utses om patienten själv eller vården anser att det behövs. Det gäller både kommunal omvårdnad och landstingets hälso- och sjukvård. Den fasta vårdkontakten kan vara läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast eller undersköterska.

Kraven i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) för att få en så kallad second opinon – en andra medicinsk bedömning – lättas upp så att det räcker med allvarlig sjukdom. I själva verket är det genom det fria vårdvalet möjligt för den som vill och orkar att skaffa sig hur många andra bedömningar som helst genom att gå runt till olika sjukhus. Få har hittills valt second opinion enligt HSL:s nuvarande krav.