För att få en bild av äldreomsorgen ur brukarens perspektiv är jämförelser inom och mellan kommuner det främsta man kan göra. Det anser Lars Strid som arbetar med flera projekt på Sveriges Kommuner och Landsting.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) arbetar med olika projekt för att kommunerna ska kunna granska och jämföra kvaliteten i äldreomsorgen. Lars Strid, projektchef, sektionen demokrati och styrning:
  – Vi har slagit in på en konkret linje sedan ett tiotal år tillbaka. Tidigare försökte många kommuner använda olika kvalitetsverktyg som byggts upp för industrins behov. De var inte anpassade till kommunernas verksamhet och särskilt inte till äldreomsorgen.

I den nya inriktningen var det viktigt att involvera både brukare och politiker så att inte kvalitet och utveckling blev något bara för tjänstemännen framhåller han. Nu arbetar kommunerna med bland annat:

• Hantering av synpunkter och klagomål, som ett komplement till juridiska möjligheter.
  
• Tydligare medborgarinformation som tjänstedeklarationer, kvalitetsgarantier, medborgarkontrakt och liknande.
  
• Jämförelser mellan kommuner.

Fokusgrupper är ett sätt att få fram synpunkter på framför allt hemtjänsten ur brukarnas perspektiv. Metoden används också för äldreboenden och bland anhöriga. Lars Strid rekommenderar att gruppen leds av någon som arbetar i en annan verksamhet, till exempel skolan.
  För tre år sedan hade tre fjärdedelar av alla kommuner något enkelt system för att få in synpunkter och sammanställa dem för att användas i förbättringsarbete. Utifrån dessa synpunkter har flera kommuner arbetat fram tjänstegarantier eller kvalitetsgarantier i äldreomsorgen. I det arbetet deltar också pensionärsorganisationerna.

Jämförelseprojektet bedriver SKL i samarbete med finansdepartementet och Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA). I detta projekt som pågår i tre år deltar nu totalt 190 av 290 kommuner. Även privata vårdföretag inbjuds att delta i respektive kommun. Intresset har överlag varit gott enligt Lars Strid. 

Arbetet bedrivs i 28 nätverk med 8-9 kommuner i varje där kommunalråd, kommunchefer och oftast ekonomichefer deltar. Avsikten är att få fram mått som kan stimulera till förbättringar inom de kommunala verksamheterna och som inte finns på nationell nivå. De ska också ge en kvalitetsbild som kan ställas i relation till kostnaden. 
  – Det finns ingen tydlig relation mellan kvalitetsbild och kostnader, hävdar Lars Strid.

125 kommuner har provat sig fram och enats om tretton indikatorer för äldreboenden utifrån frågor och önskemål som ständigt återkommer (se separat ruta »). Sammantaget kan de omvandlas till ett äldreboendeindex.
  De skillnader som granskningen visar för olika boenden leder till konkreta diskussioner. Nätverken ger ut egna rapporter och resultaten ingår också i en årlig rapport från SKL, se referenser.

Maten är en central fråga för de gamla. Han berättar om ett äldreboende som började servera efterrätt. När kommunledningen fick klart för sig att det inte kostade mer blev beslutet att alla äldreboenden skulle erbjuda efterrätt.

Man tittar också på om de boende får komma ut i friska luften och hur ofta. Enligt Lars Strid kostar det inte mer utan handlar om ledarskap och organisation av arbetet.

Hemtjänsten har delats upp i tre områden – omsorg, service och avgifter. De delar som ingår i omsorgen är ganska lika i landet, men kvaliteten varierar. I vissa kommuner får man välja om man vill bli omhändertagen av en man eller en kvinna. Vissa erbjuder också vård på brukarens eget språk.

Det är större skillnader i vad servicen omfattar som städning, snöskottning, gräsklippning. Hur många rum som ingår och hur ofta städningen utförs varierar.

Avgifterna har mycket liten betydelse i kommunernas budget, men stor betydelse för den enskilda. Här finns stor variation, betydligt större än Lars Strid trodde. En avgiftstablå har tagits fram som visar vad som ingår i maxtaxan, vad som är avgiftsfritt och vilka specialavgifter som finns.

I hemtjänsten har kommunerna i nätverken också studerat hur många olika personer som kommer hem till den äldre under en mätperiod på fjorton dagar. Bara de som får daglig hjälp ingår. Nattpatrullen har inte räknats in. I genomsnitt var det vanligt med 13-14 personer under två veckor. Som lägst var snittet nio personer och andra kom upp i 16-17 personer. Lars Strid:
  – Här finns inte heller någon direkt koppling till resurser. Lösningen är inte att anställa mer folk, men troligtvis att förändra organisationen.

Om man vill få en bild av hur det ser ut ur brukarens perspektiv så är sådana här jämförelser det främsta man kan göra. Jämförelserna omfattar också informationen om äldreomsorgen. I ett antal kommuner har hemsidorna granskats.
  – Det är klent med information om äldreomsorgen. Det är en viktig medborgarfråga, även om den inte påverkar dem som redan bor på äldreboenden, framhåller Lars Strid.

Ett informationsindex med ett 20-tal uppgifter om äldreomsorgen – och totalt 200 frågor för all kommunal verksamhet – har tagits fram. Bland annat ska de tretton frågorna om äldreboende besvaras på hemsidan, så att man kan se vad som gäller för varje enhet.
  Ingen kommun har hittills klarat det, men Örebro, Trollhättan och Uddevalla lär ligga långt framme.

Han är också med och leder ett annat projekt – Kommunernas kvalitet i korthet. Där handlar det om ett antal frågor som alla i kommunledningen och alla i kommunfullmäktige ska kunna svara på. I det projektet deltar 60 kommuner.
  Där kommer webbinformationen in igen. Man låter också ett utomstående företag testa telefonförfrågningar och frågor via e-post. Hur många samtal måste man ringa för att hitta någon som kan svara? Hur är bemötandet?
 
För e-posten gäller att över huvud taget få svar och också vilken kvalitet svaret har. Testet upprepas flera gånger i varje kommun. Lars Strid:
  – Det är mycket olika i en kommuns olika förvaltningar. Vissa är suveräna, i andra kan man undra om det finns några människor alls. Det där startar genast ett förbättringsarbete, det kan jag lova. Piteå, Lomma och Östersund tillhör de bättre.

Referenser:
www.jamforelse.se

www.skl.se/medborgardialog

Öppna jämförelser 2008. Vård och omsorg av äldre.
Rapport. Sveriges Kommuner och Landsting.