Här svarar Helena Axestam, Socialstyrelsen, på de vanligaste frågorna om lex Sarah, vad det står för och innebär.

Under de tio år som har gått sedan lex Sarah i socialtjänstlagen (SoL) trädde i kraft har nästan all uppmärksamhet riktats mot anställdas skyldighet att anmäla allvarliga missförhållanden i verksamheten. Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om tillämpningen av lex Sarah i SoL (SOSFS 2008:10) och lex Sarah i LSS (SOSFS 2008:11) trädde i kraft i juli 2008.
  Till skillnad från tidigare föreskrifter och allmänna råd lyfter de nya föreskrifterna även fram skyldigheten att vaka över att enskilda får god omvårdnad, gott stöd, god service och lever under trygga förhållanden.

En viktig utgångspunkt för Socialstyrelsens nya föreskrifter om lex Sarah är att flytta fokus från allvarliga missförhållanden som redan har inträffat till arbetet med att utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten och förhindra att allvarliga missförhållanden inträffar.

Enligt gällande lagstiftning ska insatser enligt SoL och LSS vara av god kvalitet. Genom ett systematiskt kvalitetsarbete ska verksamheten fortlöpande och systematiskt utveckla och säkra kvaliteten. I ett systematiskt kvalitetsarbete ingår att kommuner och enskilda verksamheter arbetar för att förebygga fel och brister samt för att hantera inträffade fel och brister så att de inte blir allvarliga missförhållanden.
  Det ska också finnas rutiner för att ta hand om synpunkter och klagomål från enskilda, närstående och andra utanför den egna organisationen.
  I det följande redovisas svaren på några vanliga frågor om lex Sarah.

Vad innebär lex Sarah?
Lex Sarah innebär att var och en som är verksam inom omsorger om äldre personer eller personer med funktionshinder enligt SoL respektive fullgör uppgifter enligt LSS ska

• vaka över att enskilda får god omvårdnad, gott stöd, god service och lever under trygga förhållanden, och
• anmäla allvarliga missförhållanden i verksamheten som avser en enskild som får insatser enligt respektive lag.

Skyldigheterna gäller i både kommunal och enskild verksamhet.

Varför heter det lex Sarah?
Bestämmelserna i 14 kap. 2 § SoL och 24 a § LSS benämns ofta lex Sarah. Sarah efter undersköterskan Sarah Wägnert, som hösten 1997 uttalade sig i massmedia om de missförhållanden som boende på Polhemsgården i Solna utsattes för. Personalen hade då tidigare påtalat problemen för chefer och politiker, utan att få någon förbättring till stånd.

Vad är syftet med lex Sarah?
Syftet med lex Sarah är att bidra till att enskilda får insatser av god kvalitet och att skydda enskilda från allvarliga missförhållanden. Om det inträffar allvarliga missförhållanden har anställda med flera ett stöd för att agera genom skyldigheten att anmäla.

Vilka omfattas av skyldigheterna i lex Sarah?
Var och en som är verksam inom omsorger om äldre personer eller personer med funktionshinder enligt SoL och var och en som fullgör uppgifter enligt LSS omfattas av skyldigheterna i lex Sarah. Med var och en avses anställda, uppdragstagare, praktikanter under utbildning och deltagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I verksamhet enligt SoL omfattas även frivilligarbetare.

Vad innebär skyldigheten att vaka över?
Skyldigheten att vaka över innebär att var och en ska medverka till att enskilda får god omvårdnad, gott stöd, god service och lever under trygga förhållanden samt vara uppmärksam på sådant som kan innebära ett hot mot detta. Anställda med flera ska rapportera det man uppmärksammar till ansvariga som ska ta om hand och åtgärda problemen.
  Det rapporterade hanteras inom ramen för det systematiska kvalitetsarbete som kommuner och enskilda verksamheter ska bedriva för att uppfylla kraven i SoL och LSS.

Vad innebär skyldigheten att anmäla?
Den som omfattas av anmälningsskyldigheten och uppmärksammar eller på annat sätt får kännedom om ett allvarligt missförhållande som gäller en enskild, vilken får insatser enligt SoL eller LSS är skyldig att genast anmäla det.
  I kommunal verksamhet görs anmälan till nämnden eller den nämnden har utsett. I enskild verksamhet görs anmälan till den som är ansvarig för verksamheten.

Vad ska anmälas?
Anmälningsskyldigheten gäller allvarliga missförhållanden som drabbar en eller flera enskilda som får insatser enligt SoL eller LSS. Det kan vara både aktiva handlingar och försummelser som innebär eller har inneburit ett allvarligt hot mot enskildas liv, personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa.
  Det kan också vara aktiva handlingar eller försummelser som redan har medfört allvarliga konsekvenser för enskildas liv, personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa.
  Fysiskt våld, sexuella övergrepp, hot, kränkningar, inlåsning och fasthållning är några exempel på handlingar som kan vara allvarliga missförhållanden enligt lex Sarah. Även ”glömda” insatser eller felaktigt utförda insatser kan vara allvarliga missförhållanden enligt lex Sarah.

Till vem och hur ska en anmälan göras?
Av de rutiner som ska finnas i både kommunal och enskild verksamhet ska det framgå till vem och hur en anmälan ska göras. Det är vanligt att anmälan görs till närmaste chef. Anmälan kan göras skriftligt eller muntligt.

Vad ska göras när en anmälan har tagits emot?
När en anmälan om ett allvarligt missförhållande har tagits emot ska den som nämnden respektive den som den enskilda verksamheten utsett

• vidta omedelbara åtgärder,
• skyndsamt utreda anmälan, och
• vidta ytterligare åtgärder för att förhindra att det allvarliga missförhållandet inträffar igen.

Vem ska utreda en anmälan?
I både kommunal och enskild verksamhet ska det finnas rutiner där det framgår hur en lex Sarah-anmälan ska utredas och av vem. Flera kommuner har valt att lägga ansvaret för utredningen på personer utanför den berörda enheten, då det i de flesta fall är olämpligt att närmaste chef utreder anmälan.

Vad ska ingå i utredningen av en lex Sarah-anmälan?
Utredningen ska främst klarlägga

• vad som har hänt,
• varför det har hänt, och
• vad som kan göras för att förhindra att något liknande inträffar igen.

Ofta finns det inte bara en förklaring till varför något har hänt utan flera. Avsaknad av rutiner, att rutiner inte följts, otillräcklig bemanning, att personalen inte har tillräcklig kompetens för de uppgifter de ska utföra eller brister i ledarskap och organisation är några exempel.
  Även om den direkta orsaken till ett allvarligt missförhållande är att en eller flera anställda har gjort fel så finns det oftast ytterligare orsaker till det inträffade. Hur ser verksamhetens rutiner för rekrytering och introduktion ut? Vilka möjligheter till stöd och handledning finns för personalen?
  Det viktiga är inte att hitta en ”syndabock” utan att identifiera systemfel för att kunna ta itu med dem i syfte att förhindra att liknande allvarliga missförhållanden inträffar igen.

Hur ska utredningen av en lex Sarah-anmälan avslutas?
Nämnden eller den enskilda verksamheten ska avsluta utredningen med ett beslut, där man tar ställning till om det anmälda var ett allvarligt missförhållande eller inte.
  Beslutet som avslutar utredningen av en lex Sarah-anmälan kan inte innebära en arbetsrättslig åtgärd eller en polisanmälan. Däremot kan det som framkommer vid utredningen leda till att arbetsrättsliga åtgärder vidtas eller att en polisanmälan görs.

Ska ett allvarligt missförhållande alltid anmälas till länsstyrelsen?
Nej. Om nämnden eller den enskilda verksamheten har avhjälpt det allvarliga missförhållandet utan dröjsmål finns det inget krav på att missförhållandet ska anmälas till länsstyrelsen (tillsynsmyndigheten).

Kan den enskilde eller en anhörig göra en lex Sarah-anmälan?
Nej. En lex Sarah-anmälan kan endast göras av dem som omfattas av anmälningsskyldigheten. En enskild eller en anhörig, som inte är nöjd med insatser inom verksamheten kan alltid framföra sina synpunkter. 
  Den enskilde eller en anhörig har också möjlighet att anmäla ett missförhållande. Om det gäller en kommunal verksamhet tar man kontakt med nämnden eller en anställd hos nämnden. Om det gäller en enskild verksamhet tar man kontakt med chefen eller en anställd i verksamheten.