Trygghetsbostäder med gemensamhetslokal, personal och trygghetslarm. Det vill Äldreboendedelegationen införa för äldre som är oroliga eller socialt isolerade.

år 2040 beräknas antalet invånare över 65 år ha ökat från dagens 1,6 till 2,5 miljoner. 430 000 personer är då över 85 år, 190 000 fler än idag. Behovet av ökat vård- och omsorgsboende (särskilt boende) skattas till 50-70 procent.
  I det perspektivet anser delegationen att det behövs flera åtgärder som kan förebygga och begränsa ökningen av heldygnsomsorg.

Tillgängligheten i befintliga (ordinära) bostäder måste öka. Därför föreslås statsbidrag till bland annat hissar, dörröppnare och ramper. För att få detta bidrag ska kommunen presentera en behovsinventering.
  Kraven på tillgänglighet i bygglagstiftningen måste efterlevas. Bygg-processutredningen har tidigare lämnat förslag om sådana förbättringar.

Trygghetsbostäder är en ny form av mellanboende för oroliga, otrygga och socialt isolerade äldre. Dessa bostäder – hyresrätter – ska ha trygghetslarm, gemensamhetslokal och personal vissa dagar i veckan som kan ordna gemensamma aktiviteter, till exempel måltider.

Kommunen får bestämma om det ska finnas särskilda kriterier för att få en trygghetsbostad. Den intresserade ansöker själv hos någon form av förmedling i kommunal regim. Det statliga stödet till vård- och omsorgsboende ska gälla även för trygghetsbostäderna och måste därför ökas, anser delegationen.

Det blir frivilligt för kommunerna att inrätta trygghetsbostäder (sju ledamöter ville att det skulle vara en skyldighet). Äldreboendedelegationen anser också att höjt bostadstillägg för pensionärer och särskilt bostadstillägg skulle stimulera efterfrågan på senior- och trygghetsbostäder.

Det behövs mer forskning om äldres boende i allmänhet och särskilt om vård- och omsorgsboende.

Källa:
Bo bra hela livet, SOU 2008:113