Föreställningen att äldre känner sig ensamma kanske är ett uttryck för att vi inte förstår vad ensamhet innebär i hög ålder. Det skriver professor Bo Malmberg.

Först kan konstateras att ensamhetskänslor inte särskilt ofta rapporteras varken bland äldre män eller äldre kvinnor. För det andra ser man i flera sammanhang inga direkta könsskillnader och i vissa sammanhang verkar ensamheten vara ett betydande problem särskilt för äldre män. Men ensamhet är ett besvärligt begrepp som kan laddas med olika innehåll i olika situationer. I de populationsstudier som vi grundar vår kunskap på överlåter vi åt respondenten att själv ta ställning till hur han eller hon vill förstå och uttrycka ensamhet.

Min mor skrev en gång ett diktfragment som jag tycker speglar en del av ensamhetens karaktär bland äldre.

Jag tänker på förr
på alla kära jag hade
som väntade då
nu väntar jag själv
och tänker på förr
                     Stina Malmberg, 2003

Det finns ibland ett vemod, en längtan eller saknad bland äldre människor som kan tolkas som ensamhet, både av de äldre själva och av deras omgivning. Ordet ensamhet har sannolikt olika betydelse i olika åldrar och i 80-årsåldern bidrar, förutom brist på sällskap, främst bristande kvalitet i det sociala nätverket och dålig hälsa ofta till upplevd ensamhet.
  Ensamhetskänslan kan alltså ses som ett syndrom, som i olika åldrar mer eller mindre tydligt hänger samman med företeelser som bristande kvaliteter i det sociala nätverket, sänkt stämningsläge, hälsoproblem och reducerad livstillfredsställelse.

Äktenskapet sägs ju vara av Gud instiftat, men vi kan väl anta att människan (och inte minst männen) också hjälpt till en smula. Vi tror ju gärna att makar är mindre ensamma än ensamstående och det visar sig också gång på gång att det är så i olika populationsstudier. Trots allt är ensamhetsbegreppet också i sådana fall undflyende.

Jag kommer fortfarande ihåg ett intervjutillfälle som jag hade med en man i 75-årsåldern. Han var gift och jag hade blivit bjuden på kaffe och druckit det tillsammans med mannen och hans fru. De verkade mycket harmoniska tillsammans.
  När intervjun kom fram till frågan om ensamhet stod makan i dörren och lyssnade på vårt samtal. Mannen vände sig till frun och sa: "Men det är vi väl Anna, visst känner vi oss mycket mera ensamma nu än vi gjorde förr". Ja, vad är ensamhet när harmoniska makar känner sig ensamma tillsammans?

När civilståndet hålls under kontroll föreligger inga stora könsskillnader i upplevd ensamhet i hög ålder. Men mannen har en stor fördel, eller vad man ska kalla det, i äktenskapet, genom att äktenskap i två fall av tre avbryts genom mannens död. Ännu i åldrarna över 80 år är majoriteten av männen gifta eller sammanboende medan kvinnorna i fyra fall av fem bor ensamma. Bland de ensamstående i åldrarna över 80 år rapporterar männen mera ensamhet än kvinnorna.

Bland dem som är 90 år och äldre finns det många fler män än kvinnor som uppger att de känner sig ensamma ofta eller alltid. Det finns amerikanska studier som visar att mannen på äldre dar är mera tillfreds i äktenskapet än hustrun. Det gäller inte minst när hustrun har varit hemmafru. Mannen uppger hustrun som vän och förtrogen, i högre grad än omvänt också i svenska studier.
  Sådana skillnader, i hur man ser på partnern, kan ligga bakom skillnader i överdödlighet bland männen halvåret efter att de blivit änkemän, ett mönster som vi inte ser bland kvinnor som blivit änkor.