Kan det vara tuffare för den äldre kvinnan att få rätt hjälp? Det är vad forskaren Marti Parker misstänker. Men det är förstås den hypotesen jag måste motarbeta i min forskning, säger hon.

Det finns en hel del forskat om skillnader i kvinnors och mäns hälsa utan att det finns någon konsensus kring varför det finns skillnader. Fortfarande finns påståenden att de beror på att kvinnorna klagar mer, trots att det finns många studier som talar emot att så skulle vara fallet.

Marti Parker är docent i socialgerontologi vid Aging Research Center (ARC – se faktaruta »). Hon säger att generellt sett är kvinnor sjukare än män, i alla åldrar. 
  – Det har vi dels sett när kvinnor själva får berätta hur de mår, dels vid det vi kallar för objektiva test av till exempel rörelseförmåga och lungfunktion.

Men frågan är varför? Marti Parker har just påbörjat ett större projekt för att se om och vilka könsskillnader som finns inom äldrevård och omsorg. 
  – Vi vet inte särskilt mycket om huruvida äldre män respektive kvinnor utnyttjar hälsovård och socialtjänst. Eller om hur de tas om hand i de olika systemen? Finns det grupper som behöver men inte får hjälp?

Det finns forskning gjord med mindre grupper men här har man ofta inte studerat faktorer som kan påverka; ålder, olika socioekonomiska variabler som utbildning, civilstånd.
  Marti Parkers egen hypotes är att det finns viss ojämlikhet i vård och omsorg för kvinnor och män. Hon tror att det kan vara tuffare för den äldre kvinnan att få rätt hjälp. 
  – Men det är förstås den hypotesen jag måste motarbeta i min forskning. Även om jag har personlig erfarenhet både i och utanför familjen av att kvinnor inte får den hjälp de behöver, innebär det inte att det behöver vara så generellt.

Marti Parker går tillbaka till de olika variabler som kan påverka hälsa i de äldre åldersgrupperna. Hon nämner till exempel att kvinnor vinner ekonomiskt på äktenskapet, medan män vinner hälsomässigt.
  Men, påpekar hon, vi måste titta på vilka det är som inte gifter sig. De ogifta männen i de här åldersgrupperna kan vara en marginaliserad grupp, som är mer eller mindre socialt utslagna; alkoholister, arbetslösa. Det vill säga mindre attraktiva på äktenskapsmarknaden. 
  – Motsvarande förekommer förstås även bland kvinnor. Men generellt har ogifta kvinnor i den här generationen valt karriären. De har velat utbilda sig och arbeta. Därför är det svårt att jämföra dessa två ogifta grupper när det gäller hälsa och utnyttjande av vård och omsorg.

En självklar variabel som förstås påverkar utnyttjande av vård och omsorg är hälsan. Män och kvinnor är olika. Vi får olika sjukdomar. Män är mer benägna att få hjärt-kärlsjukdomar och kvinnor har mer problem med till exempel osteoporos och artrit. 
  – I allmänhet brukar vi säga att män får sjukdomar med snabba förlopp, medan kvinnornas kommer smygande och de lever längre med sina problem.

Marti Parker har fått forskningsanslag på fem miljoner för fyra års studier om könsskillnader i utnyttjandet av sjukvård och äldreomsorg. Hon och hennes kolleger kommer att titta på olika former av omvårdnad och omsorg, från sjukhusvård till hemtjänst.
  – För att få tillgång till samhällets insatser – sjukvård såväl som äldreomsorg – måste vi ofta uppfylla vissa kriterier, säger hon. När det gäller kirurgi bedömer läkare om det blir fråga om operation, när det gäller hemtjänst bedömer biståndshandläggaren behoven.
  Det finns insatser som är mer öppna, där tröskeln är låg. Det gäller många gånger läkarbesök på vårdcentraler. Här är det oftast personen själv som bestämmer om han eller hon ska göra ett läkarbesök. Samma sak gäller besök hos tandläkaren.

Marti Parker kommer att studera minst fem olika samhällsinsatser, där hemtjänst är en.
  – Vi vill se hur mönstren ser ut när vi tar med civilstånd, utbildning, ålder och utnyttjande av olika former av vård och omsorg. Vad är det som bestämmer att jag vänder mig till tandläkaren, om jag får hemhjälp, får komma till sjukhus? Vilka är de olika kriterierna som krävs? Och hur kan de förklara och påverka de könsskillnader vi ser?

Det har visat sig att äldre kvinnor och män besöker läkare ungefär lika ofta – även om sjukhusbesöken är fler bland män. Men, eftersom äldre kvinnor generellt är sjukare än äldre män, borde då inte de också ha fler läkarbesök?
  – Vi var förvånade, säger Marti Parker. De flesta studier visar att kvinnor besöker läkare oftare. När vi tittade närmare insåg vi att det stämde bland yngre kvinnor, de hade flera läkarbesök. Men så verkar det inte vara bland de allra äldsta. 
  – Vi vet inte varför. Beror det på att äldre kvinnor har svårt att ta sig till doktorn? Är det en ekonomisk fråga? Eller kan det vara så att kvinnor anser att de inte blir hörda och inte väl omhändertagna?