Manligt och kvinnligt. Könsskillnader. Jämställdhet och jämlikhet mellan män och kvinnor. Jag är tacksam att leva i ett land som tar upp, lagstadgar om och granskar dessa frågor. Ändå, som vi alla vet, är det mycket kvar att göra. Även när det gäller könsskillnader i åldrandet! Det handlar om skillnader i sjukdom och hälsa, om skillnader vad gäller tillgång och bemötande inom äldrevård och omsorg.

Under arbetets gång med det här numret hoppades vi att skillnaderna inte generellt skulle vara till kvinnans nackdel, men med några få undantag verkar det vara så. Även om här finns en hel del frågetecken som kräver att bli mer undersökta.

Studier visar att män och kvinnor åldras olika. Kvinnor lever längre men är sjukare. Som "förklaring" kan man fortfarande höra slarviga och oseriösa uttalanden som att kvinnor klagar mer, alltså skulle de inte vara så sjukliga som de själva vill påskina. Det här har forskningen slagit hål på, som väl är.

Generellt verkar det som att män drabbas av sjukdomar med snabbt förlopp, det vill säga de dör oftare knall och fall, medan kvinnor lever länge med sina sjukdomar. Till exempel med sin värk och svårigheter att röra sig på grund av osteoporos eller artros.
  Då jag blir riktigt fundersam är när jag hör forskare och andra uttala att det är skillnader mellan hur äldre män och kvinnor blir bemötta inom vård och omsorg. Studier visar att kvinnor inte tas om hand och inte ges samma vård och omsorg som männen.

SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) har gjort en genusmedicinsk kunskapsöversikt. De skriver i en knappt två år gammal rapport att kvinnor har sämre tillgång (eller längre väntetid) till bland annat operation av grå starr, vård på särskild strokenhet, olika operationer för artros, besök hos allmänläkare. Man har också sett att kvinnor med hjärt-kärlbesvär får vänta längre, först på ambulansen och sedan även på operation. I rapporten konstaterar man att omedvetna könsfördomar kan leda till feldiagnostisering och felbehandlingar.

Hur det ser ut inom äldreomsorgen vet man mindre om. Vissa undersökningar visar att det är lättare för ensamma äldre män att få hjälp av äldreomsorgen än för en ensam äldre kvinna. Beror det på att behoven ser olika ut eller finns omedvetna könsfördomar här också; att mannen måste tas om hand medan kvinnan klarar sig själv? Eller/och man tar inte kvinnans behov på samma allvar som mannens?
  Som sagt jag är evigt tacksam att leva i ett land där man tar upp ojämlikheter och ojämställdhet mellan könen. I alla åldrar. Det är dock hög tid att samtidigt och lika ihärdigt studera skillnader på grund av ålder – och då menar jag inte i första hand i arbetslivet! Utan hur den äldre människan blir bemött i vården. Studier visar att äldre hjärtpatienter har lägre tillgång till vård och behandling än yngre.

Exemplet leder oss tillbaka till genusperspektivet, då denna åldersdiskriminering per automatik drabbar äldre kvinnor i högre utsträckning än män, eftersom kvinnor lever längre. Och en inte alltför vågad gissning är att det kan se likadant ut inom andra vårdområden.

Ordet gerontologi översätts vanligen med läran om åldrandet. Geron är grekiska och betyder gamling eller gubbe. Så egentligen är det gubbologi forskningen om åldrandet handlar om. Ordet är myntat av professor Lars Tornstam, som är just en av dem som länge har hållit på med gubbologi.
  Frågan är om det är den åldrande mannen forskningen många gånger har handlat om? Att mannen är norm även i de höga åldrarna, både inom gerontologin och geriatriken – läran om åldrandets sjukdomar.

Det här numret visar dock att en hel del håller på att ske. Idag finns statistik och data uppdelat på kön när det handlar om hälsa och sjukdom, vård och omsorg – även för de äldre generationerna. Vad den informationen kan leda till får framtiden utvisa.

Källa:
(O)jämställdhet i hälsa och vård – en genusmedicinsk kunskapsöversikt. Rapport från Sveriges Kommuner och Landsting 2007. www.skl.se