Äldre kvinnor har färre tänder kvar och mer besvär med dem. Männen söker mindre tandvård och har bättre tänder.

När vi diskuterar munhälsa generellt hos äldre personer måste vi veta vilken åldersgrupp vi menar. Det är stor skillnad mellan en 70-åring och en 90-åring. De har olika tandvårdshistoria med sig in i åldrandet.
  Tandläkare Gunilla Nordenram är docent vid Karolinska Institutet och har länge följt munhälsans betydelse för äldre personer. Hon har i ett flertal studier påpekat vilka effekter dåliga tänder kan ha både vad gäller mathållning och livskvalitet.

För att generalisera har kvinnor i de äldre generationerna färre tänder kvar, har mera besvär med sina tänder och mer tandköttsblödningar än männen. Männen söker mindre tandvård, men har bättre tänder.

En viss del av dessa skillnader tror hon handlar om att resultaten kommer från data som bygger på självrapportering, det vill säga att personerna själva får beskriva sin munhälsa. 
  – Vi vet i allmänhet att män är dåliga på att rapportera om till exempel tandköttsblödning. Jag tror att kvinnor kanske är något bättre på att upptäcka att något inte är som det ska. Det kan vara en av flera förklaringar till skillnaderna.
  Ytterligare en förklaring kan vara att kvinnor oftare går till tandläkaren och då får sina dåliga tänder borttagna. Männen dröjer med att gå till tandläkaren och bevarar sina tänder lite längre även om de är dåliga.

Gunilla Nordenrams erfarenhet visar att det är kvinnorna som söker tandvård och sedan lite senare ser hon också till att mannen kommer dit. Hon har till och med fått frågan från frun som bodde på äldreboendet om inte tandläkare Nordenram kunde ta hand om mannen också som bodde kvar hemma.

I en studie har 80-åringar, boende i Huddinge söder om Stockholm, fått berätta sin historia; om första hemmet som gift, första bilen, första charterresan. Här kommer också alltid tandhälsan in. De minns sina föräldrars dåliga tänder och sa tidigt att så ville de aldrig se ut i munnen.
  – Bland det första flickorna gjorde när de fick egen inkomst var att se om sina tänder, de blev ett klassmärke. Männen kom in i regelbunden tandvård lite senare och då verkade det som att de blev påputtade av frun. 
  – Denna åldersgrupp kommer idag ofta till tandläkaren med relativt välbevarade tänder. Man är mån om att bevara sina tänder livet ut.

Gunilla Nordenram säger att hon ganska ofta möter riktigt gamla, men förhållandevis friska, personer som säger att löständer vill de absolut inte ha. Efter ett tag förstod hon att vad de egentligen menade var att de absolut inte ville gå tillbaks till Fattigsverige. 
  – Löständer är för dem en symbol för den tiden.

I intervjuerna framkom också att dessa 80-åringar oroar sig för hur det ska gå när de själva inte kan sköta om sina tänder längre. Det kan finnas många anledningar till oro vid flytt till äldreboendet, tandhälsan är en.

När det gäller 70-åringarna är de mer av en mellangeneration. När de var barn hade Sveriges välfärd ännu inte fått fart, men de fick vara med om samma utveckling, samtidigt som de startade från en lite högre tröskel än 80-åringarna.

Dagens yngre generationer har generellt bra tänder, flickor som pojkar. Men Gunilla Nordenram undrar vad som kommer att hända när generationen som nu är 65 år blir riktigt gamla. 
  – Det är i den här generationen som många vägrar att bli gamla. De kommer med nya krav, inte bara på att få bevara sin munhälsa, utan även på estetiken. De tidigare generationerna pratade om att kunna äta och tugga bra. För den här generationen är hur man ser ut i munnen lika viktigt. 
  – Estetiken innebär att en betydligt mer komplicerad teknik finns i munnarna, vilket i sin tur kommer att ställa nya krav på att personal inom äldreomsorgen kan klara att hålla implantaten rena, när den dagen kommer.