Kvinnor får stroke senare i livet, blir oftare beroende av ADL-stöd och dubbelt så många bor redan på institution vid insjuknandet. Ändå vårdas fler män på strokeenhet.

Lika många män som kvinnor drabbades av stroke år 2007 enligt årsrapporten från Riks-Stroke, ett av de nationella kvalitetsregistren. Drygt 24 000 vårdtillfällen registrerades, de beräknas täcka in 82 procent av fallen. Män insjuknar oftare i stroke och i genomsnitt fem år tidigare. Att antalet drabbade blir lika beror på att kvinnor lever längre.
  Kvinnor får svårare stroke, fler är beroende av ADL-stöd före insjuknandet, fler är ensamstående och dubbelt så många kvinnor bor redan på institution vid insjuknandet. Samma andel män och kvinnor har haft stroke tidigare.

Fler män (83 procent) än kvinnor (80,2 procent) vårdas på strokeenhet. Det oklart varför. Riks-Stroke påpekar att det kan bero på omedveten könsdiskriminering och anser att sjukhusen bör analysera sina data och bidra till att skillnaden minskar.

Under vårdtiden på sjukhuset drabbas kvinnor oftare av frakturer, venösa tromboser och lungembolier. Lunginflammation är vanligare bland män.

Det är vanligare att män får förebyggande behandling med statiner vid utskrivningen från sjukhus. Det kan ha att göra med att män oftare har en samtidig hjärtsjukdom. Det finns inga tydliga könsskillnader i behandlingen med blodtryckssänkande eller proppförebyggande läkemedel.

Vid uppföljningen efter tre månader är överlevnaden högre hos män (84,4 procent) mot knappt 80 procent för kvinnor. Fler män är oberoende av ADL-hjälp i det dagliga livet och fler kvinnor bor på institution. Fler kvinnor uppger att de är nedstämda och att det allmänna hälsotillståndet är dåligt.

Läkaren Ulrika Löfmark disputerade 2007 på en avhandling om slaganfall hos äldre. Hon använde data kring alla som vårdats för slaganfall vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå under två år (2000-2002).
  Hon visar att antalet insjuknade är högst bland lågutbildade kvinnor och män. Låg utbildning är en riskfaktor för personer i åldern 75-85 år, även efter justering för ålder och kön. Den risken ses inte för personer under 75 år.
  Hög ålder i kombination med låg utbildning ökar risken för dödsfall inom 28 dagar även sedan hänsyn tagits till andra riskfaktorer, vård på strokeenhet och medicinering.

Personliga intervjuer med sexton patienter som var 75 år och äldre visade att de upplevde att de hamnade i en underordnad position på vårdavdelningen. En annan delstudie tog upp attityden till och erfarenheter av hjälp från andra – personal i sjukvård och hemtjänst och anhöriga.

I en annan avhandling vid Umeå universitet 2008 bygger Marie Eriksson på resultat från Riks-Stroke. Hon har bland annat studerat nedstämdhet och användning av antidepressiva preparat efter stroke hos nära 16 000 personer som drabbades av sjukdomen under 2002.
  Fjorton procent kände sig nedstämda efter tre månader. Att vara kvinna, under 65 år, ha haft tidigare stroke, boende ensam eller på institution, eller beroende av hjälp för att utföra aktiviteter i det dagliga livet var också kopplade till nedstämdhet.

Vid uppföljningen efter tre år använde 28 procent av kvinnorna och 22 procent av männen antidepressiva preparat, det vill säga ungefär dubbelt så många som generellt i befolkningen i samma åldersgrupp. Trots det kände sig 8 procent av alla patienter i Riks-Stroke ofta eller ständigt nedstämda utan att ha någon behandling för depression. 
 

Referenser:
Löfmark, U (2007). Stroke with a focus in the elderly: from a gender and socioeconomic perspective.
Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.

Riks-Stroke. Årsrapport 2007

Eriksson, M (2008). Aspects on stroke outcome: survival, functional status, depression and sex differences in Riks-Stroke, the National Quality Register for Stroke Care.
Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.

www.riks-stroke.org