Positiva effekter av förebyggande hembesök för äldre kunde Klas-Göran Sahlén se fortfarande fyra år efter att projektet var avslutat.
– När jag presenterar mina resultat får jag alltid frågan: Om nu en massa människor lever längre får vi väl också nya framtida vårdkostnader?

Förebyggande insatser – prevention – för äldre personer ger mer hälsoeffekt än motsvarande för yngre. Det säger Klas-Göran Sahlén, disputerad sjuksköterska vid Umeå universitet, som under många år har studerat effekter av förebyggande hembesök.

– Äldre människor är betydligt mer motiverade och mer mottagliga för prevention, säger han. De tar till sig råd och information på ett annat sätt än yngre gör.

Det är ett resultat i sig. När det gäller hälsoekonomiska aspekter har de också varit positiva. Han har i stället för att jämföra preventionens effekter på olika åldersgrupper, relaterat äldreprevention till slutenvården – sjukdomsbekämpning.

– Det är så man måste tänka. Var satsar vi resurserna; innan problemen har uppkommit eller när de redan finns?

– Det har visat sig att en satsning på bara ett gram av förebyggande är värt ett kilo av slutenvårdsresurserna, säger han. Vilket är en fri översättning av titeln på hans avhandling som kom förra året; An ounce of prevention is worth a pound of cure.

I många år har Klas-Göran Sahlén på olika sätt arbetat med förebyggande hembesök för människor som är 75 år eller äldre.

Hembesöken måste vara strukturerade och planerade, säger han. Då menar han bland annat att besökaren måste vara beredd på vad han eller hon möter, eftersom behoven kan se så olika ut.

– Man bör förbereda ett antal olika ”paket” med information så man inte levererar allt i en stor hög. Ta fram det som behövs för stunden. Det kanske inte är aktuellt att informera om äldreomsorgen utan mer om vilka aktiviteter som kommunen erbjuder.

– En annan viktig del i hembesöken är kontinuiteten, säger han. Att en och samma person kommer innebär att ett ömsesidigt förtroende kan byggas upp. Det verkar vara runt det tredje besöket som förtroenden uppstår och de svåra sakerna kommer upp – där inkontinens verkade vara ett av de vanligare problemen, men som man inte vill prata om med vem som helst.

Kraven för en bra hembesökare borde vara; att förstå de medicinska, sociala och kanske också de psykologiska problem den äldre personen har. Ett grundläggande krav för att klara av besöksverksamheten måste vara att en vårdutbildning finns i botten, säger Klas-Göran Sahlén.

Egentligen vill han inte peka ut någon särskild yrkesgrupp, även om han nämner distriktssköterskorna som bra exempel.

– Distriktssköterskan har inte bara kompetensen utan också ett förtroendekapital hos de här åldersgrupperna, därför har hon eller han ett litet försteg.

Men oavsett vem som kommer hem är det viktigt att besökaren arbetar i ett team runt den äldre personen, säger han. Teamet bör bestå av olika kom­petenser, från olika verksamheter i det område där den äldre personen bor. Något som är viktigt i ett arbete med hembesök är dokumentationen och överföring av information. Det är ofta en naturlig sak inom landstingsvärlden, men inte alltid inom kommunernas verksamhet.

– En idealmodell vore att teamet sätter sig ned varje fredag eftermiddag och diskuterar veckans besök. Då får alla besökare en möjlighet att ta emot stöd och råd från andra yrkesgrupper än den egna.

Alla personer 75 år eller äldre i en kommun var med i den interventionsstudie Klas-Göran Sahlén baserar delar av sin avhandling på. Det vill säga de som bodde hemma utan någon hemtjänst eller hemsjukvård. 250 personer fick hembesök och 300 personer var i kontrollgruppen. Positiva effekter av hembesök kunde han se fortfarande fyra år efter att projektet var avslutat. Fyra vunna friska levnadsår är intressant inte minst för den äldre personen. Men beslutsfattare som sitter med pengarna har andra tidsperspektiv. De gör beräkningar utifrån ett livslångt perspektiv.

– När jag presenterar mina resultat får jag alltid frågan: Men om nu en massa människor lever längre får vi väl också nya framtida vårdkostnader?

Vad blir det då för framtida vårdkostnader till följd av vunna levnadsår? Klas-Göran Sahlén gjorde en rad beräkningar och resultaten visade att försöken med hembesök inte äts upp av framtida vårdkostnader. Hembesöken visade sig vara väl så kostnadseffektiva.

– Samtidigt måste det finnas en etisk diskussion i det här som visserligen är ett annat spår men som inte kan negligeras, påpekar han.

– Men om man nu ska göra kostnadsberäkningar ur ett livslångt perspektiv, måste man också ta hänsyn till den produktion som seniorer bidrar med, säger han.

– Hur värderar vi seniorers produktion? Det görs sällan och det finns heller inga metoder för detta. Det går att sätta en prislapp på en pensionär som arbetar extra, men hur värderar vi att en hustru tar hand om sin sjuka man. Eller att farmor tar hand om barn-barnen så att deras föräldrar kan arbeta. Eller ännu svårare med den pensionerade handledaren som väljer att fortsätta handleda på fritiden istället för att vara ute och plocka svamp.

Att uppmärksamma seniorers produktion är något Klas-Göran Sahlén vill fortsätta med och rent vetenskapligt också värdera.

– Det är ren åldersdiskriminering att den produktion som sker efter 65 år inte är värd någonting i ekonomiska beräkningar. Samhället bärs på många sätt upp av seniorproduktion, då borde man också ta hänsyn till den!

Riksdagen har tagit beslut om att vi ska ha tre prioritetsprinciper i hälso- och sjukvård; människovärdesprincipen, solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen.

– Om den tredje principen om kostnadseffektivitet ska ha ett värde måste beräkningar ske på ett sätt som inte är diskriminerande. Annars har den inget värde, eftersom slutsatsen då blir att man bara kan använda kostnadseffektivitetsprincipen i vissa åldersgrupper.

– Det handlar om en attityd vi måste förändra och det är attityden till värdet av vad seniorer faktiskt åstadkommer, säger han. Min erfarenhet säger mig att allt man kan sätta siffror på räknas. Det motsatta gäller också; det man inte kan sätta siffror på räknas inte. Därför vill jag bidra med att sätta siffror på senior produktion, för den är något att räkna med!

Källa: ”An ounce of prevention is worth a pound of cure”. Klas-Göran Sahlén, Enheten för epidemiologi och folkhälsovetenskap vid Umeå universitet. (doktorsavhandling september 2009. www.umu.se/phmed/epidemi/

Klas-Göran Sahlén är dispu­terad sjuksköterska vid Umeå universitet, som under många år har studerat effekter av
förebyggande hembesök.